Metas och de andra techbolagens makt borde skrämma skiten ur oss. De största aktörerna kan styra debatten efter eget tycke.
”I dag har vi påbörjat processen med att avsluta tillgången på nyheter i Kanada permanent.”
Förra veckans besked från Meta – som bland annat äger Facebook och Instagram – är techgigantens senaste stridsrop mot länder och regeringar som söker reglera digitala plattformar. Anledningen är att det kanadensiska parlamentet nyligen klubbat en lag som kräver att teknologibolag som Meta betalar nyhetsaktörer för innehåll som annars delas eller återpubliceras utan ersättning.
Metas drastiska åtgärd understryker teknologibolagens oproportionerliga makt över innehållet i det digitala rummet. Genom att sätta hårt mot hårt hoppas Mark Zuckerberg att de egna bolagen ska slippa regler, skatter och lagstiftningar. Egentligen är det inget nytt. Meta, liksom teknologibolag som Google, Apple, Spotify, har sedan länge gjort skatteflykt till en paradgren. Dessutom lägger bolagen enorma summor på att påverka politiska makthavare via olika former av lobbyism.
Drömmen dog så snart vinstintresset klev in och tog över showen
Häromåret agerade Meta på motsvarande sätt när Australien planerade att införa en lagstiftning liknande den i Kanada. Även då skruvades nyhetskranarna av på plattformar som Instagram och Facebook. Utpressningen tvingade den australiensiska regeringen att backa och Meta rundade ansvar genom att skriva separata avtal med nyhetsaktörer.
Teknologibolagens makt över det offentliga samtalet och de politiska processerna borde skrämma skiten ur oss. För i praktiken kan de allra största aktörerna styra debatten efter eget tycke och smak. Nu hoppas Meta dessutom kapitalisera på Elon Musks twitterhaveri genom lanseringen av appen Threads, som i praktiken kopierar Twitters funktionalitet.
I internets ungdom under nittiotalet spirade drömmen om den sammankopplade världen som en demokratisk möjlighet. Tanken var att den nya teknologin skulle överskrida traditionella hinder, riva gårdagens strukturer. Klass, hudfärg, religion var liksom inte viktigt. Nu skulle vi alla kunna snacka med varandra på jämlika villkor. Oavsett vem du var eller var du bodde.
Den där drömmen dog så snart vinstintresset klev in och tog över showen. Visst, vem som helst kan publicera innehåll och synas på nätet. Men hur det syns är helt och hållet upp till bolagens ägare. Det som skaver och inte passar in knuffas ut i marginalerna. Och då spelar det liksom ingen roll hur viktigt det är eller hur högt du gastar. I teknologins utmarker kan ingen höra dig skrika.
Med andra ord: medieflödet på nätet är en direkt spegelbild av ekonomiska strukturer och koncentrationen av makt och förmögenheter.
Teknologibolagens hårdare nypor kastar ljus på en allt skarpare målkonflikt mellan sär- och allmänintresse. Giganter som Facebook, Google och Tiktok vill kapa åt sig marknadsandelar och behålla vinsten för sig själva. Det står i direkt motsats till ett demokratiskt och jämlikt medielandskap.
Bolagens alltmer ogenerade hänsynslöshet borde skaka liv i lagstiftare och politiska församlingar. Blockerade nyhetsflöden och ljusskygga påverkansmetoder måste mötas med konkreta reformer för att öka den demokratiska kontrollen. Europeiska unionen har redan visat att det går att ställa krav på bolagen, genom exempelvis det digitala tjänstedirektivet DSA och dataskyddsdirektivet GDPR. Nu är det dags att gå steget längre och säkra den oberoende journalistikens plats i den digitala offentligheten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
