Kina kommer kanske inte tillåta en krasch, men läget liknar det i Sverige för 30 år sedan, eller i USA 2008.
Kina har i decennier varit världens snabbast växande ekonomi och det har till stor del berott på deras snabbt växande fastighetsmarknad. Fastighetsindustrin och dess angränsande industrier, som cement och möbler, står för en fjärdedel av Kinas BNP. På bara två år, mellan 2011–2013, användes mer cement för att bygga nya städer i Kina än under hela 1900-talet i USA.
Men nu gungar det ordentligt under fötterna på fastighetsbolag som många trott varit ”too big to fail”.
Hur det går för fastighetsmarknaden är avgörande för den finansiella stabiliteten
Precis som i Sverige är det utbrett med ägt boende i Kina. I Sverige äger 7 av 10 hushåll sitt boende. I Kina är det 9 av 10 hushåll. Och det har pådrivits av att det har varit otroligt lukrativt under början av 2000–2010-talet. Fler har lockats att investera i en bostad. Det har dessutom varit vanligast att köpa på prospekt, vilket bidragit till att företag kunnat ta större ekonomiska risker när de hela tiden kunnat finansiera sin verksamhet utifrån förhoppningar om framtida avkastning snarare än faktiska tillgångar.
Det största fastighetsbolaget var Evergrande, som var värt 50 miljarder dollar när det var som mest. Namnet symboliserar synen på den kinesiska fastighetsmarknaden. Det togs för givet att priserna skulle fortsätta stiga. När försäljningarna sedan avtog under pandemin, då hårda restriktioner slog hårt mot den kinesiska ekonomin, blev det uppenbart att fastighetsbolagen dragit på sig ohanterliga skulder.
När det blev oklart om bolagen faktiskt skulle kunna fullfölja sina åtaganden blev många avskräckta från att köpa. Evergrande fallerade i mitten av 2021 och många andra bolag drogs med i fallet. Sedan 2021 har privata bolag som tillsammans stått för 40 procent av de kinesiska bostadsförsäljningar gått i konkurs. Det var i princip bara statsägda bolag som överlevde skuldkrisen.
En jätte som står kvar är Country Garden – men frågan är hur länge till. Bolaget går likt Evergrande med förlust och aktien störtdyker när investerare flyr sektorn. En av dem som drabbats är Lan Mingqiang, en av många underentreprenörer som fortfarande väntar på att få betalt. Han har nu fått överge sitt företag, som tillverkade staket och skyltar till byggarbetsplatser, och försöker nu betala för sin sons skolgång genom att sälja snacks till turister.
Vi har sett detta förut. Senast i USA 2008, senast i Sverige i början av 1990-talet. Hur det går för fastighetsmarknaden är avgörande för den finansiella stabiliteten, på grund av sektorns blotta storlek och hur stor del av bankernas utlåning som går till kommersiella fastighetsbolag. I Sverige går diskussionen varm om hur mycket högre räntor fastighetsmarknaden egentligen klarar. Bostadsbyggandet sjunker dramatiskt och vi har redan sett krisande fastighetsbolag, som SBB. Kavla ut det på världens största ekonomi – Kina – så innebär det svåra och oöverblickbara konsekvenser.
Sannolikt kommer den kinesiska staten inte tillåta sektorn att krascha. I motsats till många andra länder sänker den kinesiska centralbanken räntan i syfte att vända inbromsningen i ekonomin. I november 2022 gick regeringen ut med ett krispaket som bland annat gick ut på att förlänga bolagens utlåning, i syfte att ge respit. För de som drabbas av konkurserna är i slutändan vanliga kineser, som sålt allt för att flytta till hem som ännu inte byggts. Det folkliga missnöjet och protesterna är stora. Vändningen visar att inget ekonomiskt fenomen är ”för alltid stort” – inte ens i Kina.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
