Åldrande befolkning pressar kommunerna

En av äldreomsorgens främsta utmaningar är demografin. Men hur stora resurser som kommer att krävas beror på hur många som blir utslitna i arbetslivet.

I den nya rapporten ”Effektivitet i äldreomsorgen”, utgiven av Rådet för främjande av kommunala analyser, granskas hur äldreomsorgen har utvecklats. För kommunerna är äldreomsorgen den enskilt största budgetposten. I genomsnitt står den för nästan 20 procent av den kommunala budgeten, vilket är mer än kostnaderna för grundskolan. Äldreomsorgen består i sin tur av flera verksamheter, varav de i särklass största är hemtjänst och särskilt boende.

Det finns framgångsfaktorer och goda exempel

I gruppen över 80 år har idag drygt en fjärdedel hemtjänst eller särskilt boende – vilket samtidigt betyder att nästan 75 procent inte har det. Dessutom är det allt färre som får äldreomsorg. I början av det här seklet bodde drygt 20 procent av alla över 80 år på särskilt boende. Den siffran har sjunkit till 10 procent. Även andelen som får hemtjänst har minskat, om än inte lika drastiskt.

Enligt rapporten är orsakerna till minskningen osäkra. En möjlighet är att behoven har minskat. En annan att omsorgsbehoven uppfylls på annat sätt, som genom insatser av anhöriga.

Den största utmaningen på sikt är ökningen av antalet äldre. Under de närmaste 10 åren beräknas andelen av befolkningen som är över 80 år öka från 5,4 procent till 7,5 procent och om 40 år kommer Sverige att ha 1,2 miljoner invånare över 80 år.

Den demografiska förskjutningen kommer att ställa stora krav på fler anställda i hemtjänst och på särskilt boende. Det innebär ökade kostnader. Men en sak är uppenbar. Hur stora kostnaderna blir avgörs också av hur många äldre som kommer att behöva äldreomsorg. Som nämnts har den andelen sjunkit, men det är inte säkert att den utvecklingen fortsätter.

Två slutsatser är möjliga att dra.

För det första. De mest osäkra jobben ökar. Hyvlingar av tjänster leder till ofrivilliga deltider och många anställda är missnöjda med ensamarbete och stress. Det skapar ohälsa och riskerar att leda till att fler är fysiskt och psykiskt utslitna när de går i pension. Det kommer i sin tur öka de framtida behoven av äldreomsorg.

För det andra. Det är avgörande hur äldreomsorgen är utformad. I dag råder stora skillnader mellan hur mycket pengar olika kommuner satsar och hur nöjda brukarna är med omsorgen. Mer pengar skapar bättre verksamhet, men rapporten visar samtidigt att pengar inte är den enda faktorn som styr kvaliteten. Många andra saker är också väsentliga.

I rapporten lyfts ett antal kommuner fram där brukarna är ovanligt nöjda med äldreomsorgen utan att kostnaderna dragit i väg. Några av framgångsrecepten är att merparten av omsorgen sköts av ett helägt kommunalt bolag (Höganäs), att alla anställda inom äldreomsorgen har en heltidsanställning (Lidköping), att styrningen bygger på tillit till personalen och inte på detaljreglering (Kinda) och att cheferna fungerar som coach och bollplank för personalen (Emmaboda). Nu gäller det att andra kommuner tar del av dessa erfarenheter.