Arbetsvillkor Den kommersiella säsongen för skogsbär är över och de thailändska bärplockarna har flugit hem till sig. Förra året slutade med att vd:n för Polarica greps, misstänkt för bland annat människohandel. Även den här säsongen har varit stökig, med polisingripanden och avslöjanden om undermåliga förläggningar.
När jag anländer till Åsele i början av augusti i år har tumultet ännu inte brutit ut. Den lilla kommunen i Västerbotten är ett nav i den kommersiella plockningen av skogsbär. Inom en kilometers radie finns åtminstone tre bärföretag. Ett av dem förser, precis som förra året, bärplockarna med obesiktigade och därmed olagliga minibussar. Ägaren skyller på att det har varit semesterstängt på bilbesiktningen. Jag besöker flera förläggningar i centrala Åsele. Några är i gott skick, andra är trånga. I en lokal står våningssängarna tätt packade. Bärföretagets ägare säger entusiastiskt att han har installerat wifi och pekar på en av plockarna som sitter på golvet och surfar på mobilen.
Använde dubbla kontrakt
I Åsele har även finska Bothnia thailändska bärplockare och där ligger också företagets svenska kontor. Förra året använde Bothnia plockare från två thailändska bemanningsföretag. När det uppdagades att det ena av dem använde dubbla kontrakt för att slippa betala ut lön enligt kollektivavtal, reagerade Migrationsverket med att avslå årets ansökningar om arbetstillstånd som gällde det fuskande bemanningsföretaget. Däremot fick Bothnia tillstånd att fortsätta samarbetet med det andra thailändska bemanningsföretaget och det är de plockarna som nu befinner sig i Åsele.
Amanda Gustafsson från Bothnia säger att hon blev chockad när hon fick kännedom om de dubbla kontrakten. Hon säger att hon aldrig kunnat drömma om att något sådant skulle förekomma. Däremot är hon väl medveten om den omfattande korruptionen i Thailand och att det finns stora ekonomiska intressen i bemanningsföretagen. Plötsligt berättar hon en historia som jag inte hört talas om trots att jag länge följt branschen. För 15 år sedan rekryterade det thailändska företag som Bothnia använde arbetare från ett annat bemanningsföretag. En dag dök en maskerad revolverman på motorcykel upp framför huset hos det par som ägde företaget som Bothnia samarbetade med. Kvinnan mördades och mannen blev skadad. Polisen misstänkte att det var det bemanningsföretag som förlorat arbetare som ville hämnas. Amanda Gustafssons pappa och tillika vd för Bothnia, fick flyga till Thailand för att lämna vittnesmål på plats, men det ledde inte till att någon greps.
Grova missförhållanden upptäcktes
Det andra bärföretaget som Migrationsverket sade nej till inför denna säsong var Myrtill Bärhandel i Hällnäs i Västerbotten. De samarbetar med det thailändska bemanningsföretaget PST Oversea, som ägs av Wilaiporn Thaingam, vanligen kallad ”Mem”. Hon är en känd affärskvinna som också äger det gamla sanatoriet Parken i Hällnäs, en stad i miniatyr med mängder av gula tegelbyggnader som används som förläggningar för plockarna. Under några veckor varje år brukar Mem själv bo i den gamla disponentvillan. Förra säsongen upptäcktes grava missförhållanden på plockarnas boenden. Sängarna saknade lakan, mögel fanns på flera ställen, maten var dålig och det fanns för få minibussar för plockarna att färdas i. För den som följt branschen var förhållandena inte förvånande. Redan 2013 var Mem med och lurade thailändska bärplockare som knappt fick något betalt alls. Två år senare togs oegentligheterna upp i en domstol i staden Korat i Thailand. Men Mem hävdade att plockarna var skyldiga henne pengar. Hon hotade att driva in lånen med hög ränta om de krävde att få ut sina löner.
När Migrationsverket avslog Mems och Myrtils ansökan inför den här säsongen blev Mems första reaktion att försöka få något annat svenskt bärföretag att ta emot hennes plockare. Hon ringde till bärhandlaren Kent Gustafsson som driver bärföretaget G-son. Han har tidigare hjälpt henne med ansökningar till Migrationsverket. Men denna gång sade Kent Gustafsson nej, han hade redan börjat samarbeta med ett annat företag i branschen, Blommor & Bär i Söderhamn.
I Thailand hade Mem redan rekryterat plockare som enligt planerna skulle ha åkt till Hällnäs för att jobba för Myrtill. Plockarna hade lånat pengar för att ha råd med flygbiljetter och all pappersexercis. Mem hävdar att hon har betalat tillbaka pengarna till plockarna. Andra säger att hon inte betalat tillbaka allt utan tagit ut en avgift av plockarna. Ord står mot ord.
Under de senaste åren har ett tiotal svenska bärföretag hyrt arbetskraft från thailändska bemanningsföretag. Ungefär lika många thailändska bemanningsföretag har hyrt ut arbetskraft.
Svårt att få insyn
De svenska bärföretagen och de thailändska bemanningsföretagen varierar kraftigt i storlek. Bland de svenska företagen är Olle Svensson AB störst, men de bedriver inte själva någon plockning och hyr inte själva någon arbetskraft. I stället har de använt sig av underleverantörer, numera endast Ransäter Invest med bärhandlaren Sylve Björkman i spetsen. Andra stora bärföretag verksamma i Sverige är bland annat finska Polarica, Norrskensbär, Blåtand, finska Polarica och finska Bohtnia.
Även storleken på de thailändska bärföretagen varierar. Under en lång period har Chaiyuth Kitsawat varit en gigant. Under förra säsongen ägde han flera bemanningsföretag som hyrde ut bärplockare till Sverige. Kitsawat är känd som en stenhård och rik affärsman som brukar gå segrande ur domstolsförhandlingar i det korrupta Thailand. Under det senaste året har ändå något hänt. De otaliga juridiska tvisterna med thailändska bärplockare som anser att de blivit lurade av hans bemanningsbolag har fått de thailändska myndigheterna att dra åt snaran. Inför årets säsong 2023 blev han svartlistad av den thailändska arbetsmarknadsmyndigheten DOE. Han förbjöds att skicka arbetskraft till Sverige. Helt är han ändå inte borta. Mycket talar för att ett av årets thailändska bemanningsföretag i realiteten arbetar för honom.
Flera svenska bärföretag och thailändska bemanningsföretag har under årens lopp kammat hem betydande vinster på bärplockningen, även om det också finns företag som gått knackigt. När det gäller de svenska företagen är det enkelt att få fram omfattningen genom att studera boksluten. Betydligt svårare är det att få insyn i de thailändska bemanningsföretagen. Där blir bevisningen mer indirekt, som att de med näbbar och klor slåss för att få fortsätta skicka bärplockare till Sverige. Det är mycket pengar som står på spel och även tjänstemän på thailändska myndigheter vill ha sin del av kakan.
Band mellan Sverige och Thailand
Relationen mellan de svenska bärföretagen och de thailändska bemanningsföretagen är dubbelbottnad. De första kontakterna togs när den svenska charterturismen utvidgades och resorna gick allt längre bort. Under 1980-talet reste många svenska män från Norrlands inland på semesterresor till Thailand. En del av dem träffade där thailändska kvinnor som följde med dem tillbaka till Sverige. Ganska snart började kvinnorna uppmuntra sina släktingar att komma på besök för att tjäna pengar på bärplockning i Sverige. Det blev startskottet till systemet med thailändska bemanningsanställda. I Thailand, liksom i många andra länder i världen, är familjeband det sammanhållande kittet i väldigt många företag. Därför är det inte förvånande att företrädarna för nästan alla thailändska bemanningsföretag har släktingar i Sverige, inte sällan är företagen initierade härifrån. Några av de thailändska kvinnorna som var med från början är fortfarande kvar i branschen och kallas av många för ”bärmadamerna”. Andra band mellan thailändare i Sverige och bemanningsföretag i Thailand har uppstått senare.
I Pengsjö i Västerbotten tar Ploy emot vid bärinlämningen. Hon är anställd av ett thailändskt bemanningsföretag och visar mig runt i den gamla skolan som nu blivit förläggning för bärplockare. I den tidigare gymnastiksalen hänger basketkorgarna kvar och på ett bord står riskokare. I likhet med andra företrädare för bemanningsföretagen är hon försiktig när hon uttalar sig. Ändå får jag en känsla att hon är ovanligt frispråkig. Några veckor senare får hon order av det svenska företag som hyrt arbetskraften att inte lämna Pengsjö. De vill inte att hon reser runt och ställer kritiska frågor.
Det är bemanningsföretagen och inte de svenska bärföretagen som är arbetsgivare. På varje förläggning finns det företrädare från bemanningsföretagen som sköter det löpande arbetet. Enligt reglerna ska de thailändska företagen ha en filial i Sverige under säsongen. Namnen på alla som ingår i styrelsen ska anges till Migrationsverket. När jag studerar listan med namn konstaterar jag snabbt att flera av de svenska bärföretagen är representerade. Verksamheterna är alltså sammanvuxna, men det betyder inte att de svenska bärföretagen kontrollerar de thailändska bemanningsföretagen. Under årens lopp har det varit många rättegångar i Thailand mellan bärplockare och bemanningsföretag. De har handlat om svindleri och dubbla kontrakt. När de svenska bärföretagen konfronterats med uppgifterna har svaret alltid blivit att de har betalat korrekta summor till bemanningsföretagen och att det är de thailändska företagen som har lurat plockarna. Det finns tecken på att de svenska bärföretagen ibland haft bättre insyn än de vill medge, men förmodligen talar flera sanning. Den relevanta frågan till de svenska företagen borde därför vara en annan; eftersom ni känner till att oegentligheter förekommit tidigare, varför har ni inte agerat för att förhindra det?
Historia av skandaler
Det finns en historia av skandaler i bärbranschen även längre bak i tiden. 2009 och 2010 blev det känt att bärplockare lurats på pengar. Sedan inträffade en rad händelser som ledde till att verksamheten styrdes upp. Redan före 2013 hade Kommunal slutit kollektivavtal för de anställda bärplockarna och efter 2013 skärpte Migrationsverket sina krav. Företagen som ansökte om att använda bemanningsanställda blev skyldiga att visa att de hade tillräckliga likvida medel för att kunna betala plockarna om tillgången på bär skulle bli dålig. Även företagen förändrades. Flera antog olika sociala koder.
2022 bröts den relativt positiva trenden. Det ledde till att myndigheterna reagerade. I år har i princip varje svenskt bärföretag och varje filial för bemanningsföretagen fått påstötningar från Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Konkurrensverket (på grund av misstanke om hemliga monopol inom branschen). Många företag har också blivit utsatta för genomgripande inspektioner. Vid sidan av detta har kommuner och fack varit på besök och besiktigat förläggningar.
Den ökande bevakningen av branschen har också dragit fram missförhållanden i ljuset. Kanske inte lika omskakande som förra säsongen, men ändå iögonfallande. En massiv kritik har riktats mot flera förläggningar. Norrskensbär med bas i Jörn i Västerbotten har varit i blåsväder. I Los i Ljusdals kommun fick en förläggning stängas på grund av fukt och mögel. Vid företagets förläggning i Burträsk rapporterades det om läckande toaletter, mögel och möss. Även andra bärföretag har fått liknande kritik, bland annat i Åmsele.
I Åsele blev ett av bärföretagen utsatt för en grundlig skattekontroll. Några dagar senare brann ägarens hus ner, men det saknas bevis för att branden hade med myndigheternas tillslag att göra och att det var ett försök att förstöra ekonomisk redovisning. Några veckor senare samlades ett 40-tal plockare i det lokala kulturhuset plats och vittnade om uteblivna löner. Det ledde till att både företagsägaren och hans hustru hotade plockarna. Händelsen spelades in med mobilkamera. Paret greps av polis och är nu misstänkta för människoexploatering. Den svenska ägaren av detta bärföretag har under många år varit involverad i skandaler. Trots det har Migrationsverket fortsatt att ge tillstånd för arbetskraftsinvandring.
Rättsliga undersökningar rullar vidare
Det finns också händelser som har gått under radarn. Hit hör Migrationsverkets efterkontroller. Systemet med svenska bärföretag som betalar bemanningsföretag som i sin tur betalar bärplockarnas löner är ogenomskinligt. För att förstå vad som sker har Migrationsverket begärt in en rad underlag. Efterkontrollerna har riktats mot filialerna för de thailändska bemanningsföretagen, det vill säga arbetsgivarna i Sverige. Företagen är skyldiga att svara, men trots det har bara hälften av filialerna svarat på Migrationsverkets frågor. Några fler lär inte komma. Säsongen är över och filialerna är stängda. Frågan är om de företag som vägrat kommunicera med Migrationsverket kommer att beviljas arbetskraftstillstånd nästa år.
Den rättsliga förundersökningen om människoexploatering/människohandel från 2022 rullar vidare och innefattar flera svenska bärföretag. Många av de utsatta bärplockarna vände sig direkt till statsminister Ulf Kristersson i ett brev den 30 januari i år. Över 250 plockare beskrev att de blivit utnyttjade i Sverige och återvänt skuldsatta, eller med mycket små inkomster, till Thailand. I Finland är läget ännu mer uppseendeväckande, där är tre och de fyra stora bärkoncernerna nu misstänkta för människoexploatering.
Text och foto: Mats Wingborg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
