Miljöpartiet kongress. I helgen samlas Miljöpartiet till kongress i Örebro för att välja språkrör och besluta om tio propositioner och 259 motioner. Ett förslag från Grön ungdom om att behålla kärnkraft väntas väcka debatt.
– Historiskt är det väldigt kontroversiellt, partiet föddes ur kärnkraftsmotståndet, säger statsvetaren Niklas Bolin.
Miljöpartiet missade chansen att ta plats i debatten när regeringens utredare John Hassler presenterade sitt förslag på klimatpolitik för en månad sedan, menar Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitetet. Deras huvudfråga stod högt på dagordningen, men partiet var upptaget med kontroversen kring det kommande språkrörsvalet.
– Där hade man kunnat profilera sig istället för att diskutera interna stridigheter, säger han.
Oro för missförstånd
Nu ska landets miljöpartister under tre dagar fördjupa sig i sin framtida politik. Bland motionerna syns flera som föreslår en övergång till att ha ett språkrör. Ett om att förbjuda reklam. Och så Grön ungdoms kontroversiella förslag om att befintliga kärnkraftsreaktorer bör behållas. Partiets hållning är att kärnkraften ska fasas ut. Men de har inte satt på pränt exakt hur, enligt Linus Lakso, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson. Det finns en uppfattning om att partiet vill stänga all kärnkraft över en natt. Men det är ett missförstånd och bland partimedlemmar finns en oro för att Miljöpartiet ska uppfattas som ogenomtänkt. Han ser ungdomsförbundets motion som en vilja att motverka det – men han tycker att de går för långt.
– Partistyrelsen yrkar avslag för den skrivningen. Det är starkt att verka för att vi ska behålla kärnkraften, det är inte så vi vill uttrycka oss. Vi har tagit fram en skrivning som bättre beskriver vår hållning.
Glidning i synen på kärnkraft
Både motionen och partistyrelsens svar är förenliga med målet om 100 procent förnybar elproduktion, anser Lakso.
– Ja det tycker jag. De vill inte ha ny kärnkraft utan att den fasas ut på lång sikt.
Statsvetaren Niklas Bolin som följt Miljöpartiet länge tror inte att det är så enkelt.
– Ett av de huvudsakliga skälen till att partiet bildades var kärnkraftsmotståndet. Det har skett en glidning i synen på kärnkraft, men många i partiet tycker nog att idén är främmande.
Tre av de tyngre förslagen kongressen ska ta ställning till är ett EU-politiskt handlingsprogram, ett utbildningspolitiskt handlingsprogram och ett antirasistiskt program. Det EU-politiska handlingsprogrammet som innehåller frågor om klimat, mänskliga rättigheter, djurrätt och natur är centralt inför valet till Europaparlamentet nästa år, menar Annika Hirvonen, riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson.
Kärnfrågorna avgörs i EU
– Högernationalistiska krafter samlar sig för att få en majoritet som lägger ner ambitionerna på klimatområdet och gör inskränkningar i rättsstatens principer, om abort, hbtq-personers rättigheter och flyktingars rättigheter. Det är mycket som står på spel.
Miljöpartiets kärnfrågor avgörs ofta på EU-nivå, så en väl utarbetad plan kan ge chans till inflytande trots att de har låga opinionssiffror på hemmaplan och liten makt i den nationella politiken.
Det utbildningspolitiska programmet innehåller en fråga som oroar Hirvonen. Partistyrelsen föreslår att religiösa friskolor ska förbjudas. I andra vågskålen ligger rättigheter för nationella minoriteter, som skyddas av Europakonventionen som Sverige förbundit sig att följa. Ökande angrepp mot judar i Sverige och andra länder är högaktuellt.
Rättigheter mot religionsförbud
Inom den judiska minoriteten finns en oro att förbudet ska innebära att man inte får driva judiska skolor. Det måste kongressen ta hänsyn till, menar Hirvonen.
– Alla är eniga om att religion inte ska kunna påverka vad man lär sig i skolan. Och det är redan förbjudet idag. Men man måste inse komplexiteten särskilt vad gäller judiska skolor. Religion och kultur hänger ihop. Om myndighetspersoner ur den sekulära majoritetsbefolkningen ska tolka det kan det bli fel. Det är viktigt att den judiska minoriteten känner sig trygg med att det går att leva ett judisk liv i Sverige, säger Annika Hirvonen.
För att ställa sig bakom ett förbud mot religiösa friskolor är kravet från Hirvonen att Europakonventionen och konventionen om nationella minoriteter uppfylls. Men det har hittills varit svårt.
Hur ska det kunna förenas?
– Det måste de som vill förbjuda religiösa skolor visa på, säger Annika Hirvonen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
