Arena 30 år För 30 år sedan var Helle Klein med i kretsen kring dem som startade Arena och har sedan dess följt tankesmedjans utveckling bland annat som skribent, författare och medlem i Arenas styrelse.
– På ett sätt är utmaningen densamma i dag som för 30 år sedan, säger hon.
Det mediala landskapet har förändrats i grunden och samhällsdebatten har förskjutits kraftigt åt höger. Det kan kännas hopplöst, men just i det läget är det viktigare än någonsin att det finns sammanhang där det går att föra en dialog, ett samtal som värnar en demokratisk kultur.
Det menar Helle Klein, som i dag är direktor på Sigtunastiftelsen och under lång tid varit en röst i den svenska samhällsdebatten.
– Utvecklingen på internet och de sociala mediernas algoritmer har varit med och ändrat samhällsklimatet. Polariseringen är tydlig, med mer hat och hot, både på nätet och i verkligheten.
Var med och grundade Arena
För 30 år sedan var Helle Klein med i kretsen kring dem som grundade Arena. Hon hade suttit i tidskriften Tvärdrags redaktionsråd, där Håkan A Bengtsson var chefredaktör, och var även aktiv i Kristna socialdemokraters ungdomsråd, som gjorde tidskriften 800 grader, där Per Wirtén var redaktör. De båda tidskrifterna hade några gemensamma redaktionsmöten, och utan dem hade Arena kanske inte blivit verklighet.
Själv arbetade hon vid den tiden först som politisk chefredaktör på Örebro-Kuriren och sedan på Aftonbladets ledarsida. Under många år har hon också suttit i Arenagruppens styrelse.
– Det var på många sätt enklare när Arena startade. Det fanns tidskrifter och tidningar och paneler i radio och tv. Det var så man syntes och hördes på den tiden. I dag är det mycket mer mångfasetterat och det går mycket fortare, men behovet är också större av att hitta forum där samtalet kan sakta ned.
Hon tror också att det finns en längtan efter just sådana samtal.
– För några dagar sedan visade vi Jan Schermans film ”Make democracy great again” ute på Sigtunastiftelsen och hade ett panelsamtal om den efteråt, och det var helt fullt i lilla Sigtuna. Många upplever att det händer så mycket i dag, våldsutvecklingen, det hårda debattklimatet. Våldet är nära till hands hela tiden. De söker motkrafter.
En frihetlig vänstervåg
Några år innan Arena startade var Helle Klein medförfattare till boken “En ny social- demokrati”. Tillsammans med bland andra Håkan A Bengtsson och miljöprofilen Stefan Edman. De skrev om några av de frågor som senare blev stora i socialdemokratins och vänsterns förnyelsedebatt. Miljön och klimatet. Den sviktande tilltron till välfärdssystemen. EU-frågan, där de argumenterade för att Sverige borde bli medlem.
– Det var en frihetlig vänstervåg på den tiden. Vi prövade en massa idéer om hur samhället skulle kunna demokratiseras eftersom många upplevde att staten och kommunerna hade blivit något förstenat som inte stod nära medborgarna. Ur det där kom senare den nyliberala vågen och marknadslösningarna på samma problem. Det var inte den utveckling vi ville se, och i dag finns det ju en stor debatt om misstagen som gjordes på 90-talet. Vi som var med i debatten kunde varit ännu tydligare med att det vi sökte var en ökad pluralism genom civilsamhället och folkrörelserna.
Helle Klein säger att resultatet av marknadiseringen har blivit att människor ställts ensamma, som individer, med en rad nya val att göra på en marknad.
– Vi ville stärka en annan sorts individualism, att som kvinna inte vara ekonomiskt beroende av en man, att få vara den man är även om det bryter mot normerna. Den sortens rättighetsfrågor.
En annan typ av konservatism
Sedan 1990-talet har det hänt mycket i det politiska landskapet. Den nyliberala vågen har ersatts av en högerkonservativ och nationalistisk. Internationell solidaritet, globalt samarbete, klimatfrågor och demokrati är inte längre frågor som står i centrum.
Och kanske såg man embyrot till den utvecklingen redan mot slutet av det förra millenniet. 1999 gav Helle Klein ut boken ”Längtan efter mening” på bokförlaget Atlas. Den handlade om att de progressiva krafterna i samhället måste förhålla sig till nykonservatismen.
– Det var förstås en helt annan typ än den vi ser i dag. Det var Alf Svenssons socialt präglade konservatism. Men min poäng var att den strömningen kom sig av en längtan efter gemenskap i samhället, och i dag utnyttjas den längtan av nationalistiska och etnocentriska krafter.
Och därmed är vi tillbaka där vi startade. I det allt hårdare och högervridna samhällsklimatet.
– I dag verkar den sociala medielogiken och polariseringen sätta sig även i den vanliga politiska. Som när Annie Lööf och Centern bestämde sig för att rösta nej till Kristerssons regering efter valet 2022. Då var det inte bara högersvansen på nätet som skrev hatande inlägg utan etablerade politiker i riksdagspartierna, Annie Lööfs tidigare allianspartner. Det blir en vän– fiende-logik som inte är bra för demokratin.
Är optimist
Det låter som en mörk bild av utvecklingen, men Helle Klein betonar att hon är en obotlig optimist som ändå är övertygad om att det går att ändra den utvecklingen.
– På ett sätt är utmaningen densamma i dag för Arena och andra som vill bidra till en annan sorts samtal. Det handlar om att samla människor till seminarier, dialog. Det är också viktigt att samtala över gränserna. Arena har aldrig varit ett forum bara för socialdemokratin eller vänstern. Ambitionen har varit att få med liberaler, gröna och alla som har en progressiv bild av samhället.
Räcker det? Kan man verkligen förändra samhället på det viset?
– Man måste börja någonstans. Någonstans måste människor få modet att ta striden där ute.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
