Ta inte bort stödet till idéburet byggande, lär av den svenska historien, skriver debattörerna.
I Gerlesborg, i södra Bohuslän, ligger sedan 2018 Hogslätts vänboende med tolv lägenheter och ett gemensamt allrum i en röd länga. Här bor en grupp äldre kvinnor med låga pensioner, som själva skapat det som marknaden i dag inte lyckas tillhandahålla – ett boende som passar tunna plånböcker. Huset uppfördes som en byggemenskap i form av en kooperativ hyresrätt. I dag står tjugofem hoppfulla personer i kö för en lägenhet i huset.
Hogslätts vänboende är ingen storskalig lösning på utmaningen att skapa nyproducerade bostäder av god kvalitet till en rimlig kostnad, men med sina innovativa lösningar för finansiering och byggande utmanar de rådande normer på bostadsmarknaden. Vänboendet är en del av en växande rörelse av civilsamhällesorganisationer och aktörer, som hus för hus, driver förändring av en marknad som är i skriande behov av nytänkande.
Som en reaktion på omständigheterna bildades olika folkrörelser
Det krävs stora portioner, envishet, mod och uthållighet att ro dessa ovanliga bostadsprojekt i hamn. Men med förhållandevis lite stöd från det offentliga i form av start- och investeringsstöd och olika former av lånegarantier har det trots allt gått – hittills. Men när regeringen nu tar bort dessa stöd blir något redan krävande helt omöjligt.
Historien visar att civilsamhällets förmåga att organisera sig, komma samman och bilda olika former av kooperativa lösningar kan, om politiken stödjer dem, spela en avgörande roll i utvecklingen av nya innovativa boendeformer.
Runt förra sekelskiftet präglades den svenska bostadssituationen av bostadsbrist, trångboddhet och dåliga hygieniska förhållanden, särskilt för arbetarna i städerna. Likheterna med dagens situation är på många sätt slående. Bostadsbyggandet skedde i huvudsak i privat regi. Hyreshusbyggandet följde konjunkturen, inte behoven. Vinstmotivet var den starkaste drivkraften. Husen var ofta både byggnadstekniskt och utrustningsmässigt bristfälliga. Hyrorna var höga, hyresgästernas rättigheter få. Med få undantag drevs en linje att det inte var kommunens sak att bygga bostäder. De styrande litade på att marknaden och filantropiska initiativ skulle lösa situationen.
Som en reaktion på omständigheterna bildades olika folkrörelser. 1911 bildades ur arbetarrörelsen Bostadsföreningen Framtiden i Stockholm. Den kom att bli mönsterbildande för kooperativa hyresföreningar som upplät lägenheter med hyresrätt i Sverige. 1916 startade staten en låneverksamhet för bostadsbyggande genom den så kallade byggnadsbyrån. Den lånade ut medel till kommunerna från Statens pensionsfond mot en ränta som låg under marknadsräntan. Kommunerna förmedlade sedan lånen vidare. Det skapade möjligheter för kooperativa bostadsföreningar som Stockholms kooperativa bostadsförening, SKB och senare HSB.
Genom att visa att det gick att bygga goda, hälsofrämjande, trygga hem för arbetarklassen i städerna utmanade kooperativen såväl marknad som politik. När Socialdemokraterna vinner valet 1932 ligger bostadsfrågan högt på deras politiska agenda. 1933 kommer den bostadssociala utredningen, vilket bland annat leder till att det offentliga skapar allmännyttan. Under följande decennier går Sverige från att ha en av Europas lägsta boendestandarder till en av de främsta.
I vår historia finns kunskap att hämta för nuvarande regering. Civilsamhället behöver relativt lite stöd för att åstadkomma mycket. I stället för att dra undan mattan för idédrivet och socialt byggande borde regeringen rikta stöd till den idéburna folkrörelse som står för nytänkande och skapar en större mångfald av boendeformer. Staten har råd att låna ut pengar med låg ränta och lång amorteringstid. Riskerna att förlora pengar är mycket liten. Nya tider kräver nya lösningar. Nu när allt från bostadsbyggande till bostadspolitik står stilla och bostadskrisen fördjupas är det läge att satsa på innovativa lösningar. Att skapa ett statligt finansierat system av stöd för idéburet och socialt byggande har visat sig vara lönsamt förr – låt det bli det igen!
Tinna Harling, Egnahemsfabriken
Kristoffer Lüthi, Ekobanken
Veronica Hejdelind, HallemarHejdelind, Peter Eklund, Hela Sverige ska leva
John Helmfridsson, Föreningen Byggemenskaper
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
