Ersättningen för sjuka och arbetslösa följer inte inkomstutvecklingen. Det ger arbetstagare som blir sjuka eller arbetslösa allt mindre i plånboken. Taken i sjukförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen måste indexeras efter inkomst!
Det ekonomiska läget präglas nu av hög inflation, stigande räntor och ett försämrat geopolitiskt läge i omvärlden. Det finns tydliga tecken på att arbetslösheten ökar liksom antalet varsel. Aldrig tidigare har heller så många varit sjukskrivna på grund av stress. Sällan har det varit så viktigt med fungerande trygghetssystem som nu. Dessvärre försämras arbetslöshetsersättningen och sjukförsäkringen i det fördolda, visar Sacos nya rapport.
De flesta offentliga trygghetsförsäkringar har idag inkomsttak som är prisindexerade, i den mån de alls är indexerade. Det gäller bland annat sjukpenningförsäkringen, medan arbetslöshetsförsäkringen helt saknar indexering. Detta innebär att försäkringarna har en inbyggd urholkningsmekanism som sänker kompensationsgraden för många försäkrade i takt med att ekonomin växer snabbare än priserna. Det försvagar försäkringarna över tid, om inte aktiva politiska beslut tas.
Den höga inflationen som tog fart under 2021 har dock medfört att inkomsttaket har höjts relativt kraftigt
Regeringen får genom det ett utökat reformutrymme, medan arbetstagare som blir sjuka och arbetslösa får mindre i plånboken. Det är inte rimligt. Våra arbetsbaserade trygghetsförsäkringar ska vara inkomstbortfallsförsäkringar, vilket vi tycker borde innebära att flertalet av de försäkrade ska ha minst 80 procent av lönen försäkrad.
Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring som ska skydda mot inkomstbortfall vid ofrivillig arbetslöshet. Den är inte indexerad över huvud taget, trots att den finansieras med avgifter baserade på anställdas hela inkomst. Staten gör stora överskott som de försäkrade inte får del av – och detta sker trots att lagen tydligt anger vad avgifterna ska användas till. Det innebär att många akademiker får betala flera gånger för samma försäkringsskydd. Indexering av taket efter inkomst är därför helt nödvändig om försäkringarna ska kunna betraktas som inkomstbortfallsförsäkringar.
Sjukpenningförsäkringen är även den en omställningsförsäkring, som skyddar mot inkomstbortfall vid sjukdom eller skada. Försäkringen finansieras huvudsakligen genom avsättningar från anställdas löneutrymme. Systemet är utformat på ett sådant sätt att ersättningsgraden urholkas automatiskt, vilket gör att försäkringen ändrar karaktär i det fördolda i riktning mot en grundtrygghetsförsäkring. Den höga inflationen som tog fart under 2021 har dock medfört att inkomsttaket har höjts relativt kraftigt under senare tid. Under 2024 kommer därför sjukpenningförsäkringens inkomsttak att ligga på en nivå som innebär att omkring 80 procent av de försäkrade får 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning. Det är därför hög tid att inkomstindexera inkomsttaket i sjukpenningförsäkringen så att detta förhållande bevaras över tid.
Urholkningen av trygghetsförsäkringarna gör att privata lösningar och sådana som avtalats fram av arbetsmarknadens parter blir allt viktigare. Men såväl fackens inkomstförsäkringar som de kollektivavtalade försäkringarna syftar till att komplettera och toppa upp de offentliga trygghetsförsäkringarna – inte ta över dem. Nuvarande utformning innebär att de offentliga försäkringarna utvecklas mot grundförsäkringar, snarare än att vara inkomstbortfallsförsäkringar som de är avsedda att vara. Samtidigt får parternas försäkringar bära en allt större del av kostnaden.
Staten måste fortsatt ta huvudansvaret för den ekonomiska tryggheten på arbetsmarknaden!
Sacos förslag:
· Indexera arbetslöshetsförsäkringens inkomsttak
· Inkomstindexera sjukpenningförsäkringens inkomsttak
· Se över indexeringen av sjukersättningen
Göran Arrius, ordförande Saco
Thomas Andrén, välfärdsekonom Saco
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
