Jesper Bengtsson. Foto: Charles Ludvig.

Vad representerar egentligen de där tre som besökte Jesusbarnet? Jesper Bengtsson reder ut begreppen.

Jag har alltid fascinerats av berättelsen om de tre vise männen, som kom till Jesusbarnet i Betlehem för att visa sin vördnad.

I lågstadiet gjorde vi varje år vid den här tiden ett julspel. Vår fröken var djupt religiös och lyckades få in Gud och Bibeln i alla skolämnen, inklusive matematiken. Varje morgon sjöng vi en psalm och innan lunchen bad vi bordsbön.

Detta var alltså på 1970-talet, inte medeltiden.

Julspelen var en höjdpunkt. Jag brukade spela Balthazar, som tillsammans med Melchior och Caspar utgjorde den dynamiska trio som normalt går under namnet ”De tre vise männen”. Jag hade en mantel över axlarna, en badhanduk virad runt huvudet och en promenadkäpp i handen, och en enda replik: ”Guld rökelse och myrra vi lägger vid barnets fot”.

Helt central, förstås.

Därefter drömde jag om att bli skådespelare.

Låt oss säga att Jesusbarnet skulle födas i dag på … Söder i Stockholm

Däremot förstod jag aldrig poängen med de tre vise männen. Vad gjorde de där? Tre astrologer som såg den stora feta stjärnan på himlen och reste till Betlehem med gåvor för att en kung var född? Visst. Men vad står de egentligen för? Varför är just de nämnda i Bibeln? Och varifrån kom de egentligen?

På senare år har jag läst på lite.

Ibland sägs de representera de tre kontinenterna Afrika, Europa och Asien. I gamla målningar är i alla fall en av de vise männen ofta färgad. Det skulle alltså handla om att kristendomen var global.

En annan tolkning är att de symboliserar människans tre åldrar – ungdom, mandom och ålderdom. Oklart varför.

Den enklaste tolkningen är förstås att de är till för att visa betydelsen av Jesu födelse. Att han verkligen var Guds son. Att en konung var född. Och då kan man tänka sig att deras symboliska betydelse är flexibel och beroende av tid och sammanhang. Det viktiga är att deras besök är betydelsefullt.

Låt oss säga att Jesusbarnet skulle födas i dag på … Söder i Stockholm. Jesusbarnet skulle då ligga i en krubba på ett mikrobryggeri (som gör en unik fruktig IPA) och de tre vise männen sväva in i berättelsen på var sin elcykel som representanter från Fårö, ett jordbrukarkollektiv i Argentina och någon som skulle likna Greta Thunberg.

Om Jesus å andra sidan föddes på Timbros kontor i Stockholm skulle Melchior vara kostymklädd man från Davos, Caspar någon med hornbågade glasögon från universitetet i Chicago och Balthazar en tunn, nervig och oavbrutet pratande kille från Cato Institute.

Och här på Dagens Arena skulle alla de tre vise männen antagligen påminna väldigt mycket om …. typ Karl Petter Thorvaldsson.

Och med det sagt har jag skrivit min sista fredagskrönika för 2023, och ska nu plocka fram krubban, manteln, badhanduken och käppen och hitta några lämpliga som kan spela Melchior och Caspar.

”Guld rökelse och myrra vi lägger vid barnets fot”.

Repliken sitter fortfarande som en smäck.