Tech-bolagen ägnar sig åt att misstänkliggöra facket. Teslas vd påstår att fackförbund skapar negativitet. Klarnas vd påstår att vi finner facklig korruption om vi ”följer pengarna”. Så German Bender har följt pengarna, men finner något helt annat.
Jag måste tyvärr göra det igen – inleda en krönika med ett citat av Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski.
Så här lyder citatet: ”Jag växte upp med en låt som hette Staten och kapitalet. Och när jag följer pengarna hittar jag något.”
Detta sa Siemiatkowski under ett smått surrealistiskt internt möte med Klarnas personal, precis efter att han gått med på att teckna kollektivavtal med facket. Märkligt nog gick mötet ut på att svartmåla de fackliga representanter han just gått med på att ha som avtalspart.
Pengarna, om man nu ska följa dem, lämnar ett påtagligt tydligt spår
”Follow the money” är en klassisk replik hämtad från filmen Alla presidentens män, som handlar om Watergate-skandalen. Andemeningen är att den som följer pengarna kommer att hitta källan till en dold och korrupt maktordning.
Om man följer pengarna, menar Siemiatkowski, kommer man att finna facket. Och hans företag Klarna har ju som syfte att följa pengarna, så han borde väl veta?
Men det man finner om man följer pengarna i hans eget bolag är förstås något helt annat – nämligen honom själv. I runda slängar är Siemiatkowski god för 35 miljarder kronor.
Pengar som de anställda i hans bolag har jobbat ihop åt honom.
Låt oss fortsätta följa pengarna.
Vi gör det genom att läsa listan över världens högst värderade företag. Där finner man knappast några fackligt organiserade företag. Beroende på hur man räknar är sex eller sju av de tio högst värderade företagen tech-bolag.
Majoriteten av dessa är djupt antifackliga.
Och deras ägare hör till världens allra rikaste människor. Långt rikare än vilket fackförbund som helst.
Pengarna, om man nu ska följa dem, lämnar ett påtagligt tydligt spår. Det leder till ett litet fåtal ägare och företagsledare. Många av dem är personer som äger en stor del av de tillgångar som skapats av internet.
Enligt Oxfam har två tredjedelar av de förmögenheter som skapats sedan 2020 gått till världens rikaste procent. Fördelningen är förstås ännu skevare om man tittar på den rikaste promillen, där de riktiga miljardärerna finns.
I Sverige äger de rikaste fem personerna lika mycket som de fem miljonerna med minst förmögenheter, enligt Oxfam.
Världens miljardärer blir allt rikare och deras växande förmögenheter skapas i huvudsak av vanligt folk som jobbar på deras och andra företag.
Och – det ska sägas – av alla data vi internetanvändare skapar. Data som företagen tack vare i princip obefintlig reglering har kunnat lägga beslag på och kommersialisera.
Men låt oss fortsätta följa pengarna, som Siemiatkowski föreslog.
Om vi följer pengarna hela vägen till toppen så finner vi …
Världens rikaste man. Elon Musk.
Liksom många på listan över världens allra rikaste, är det en herre med skev verklighetsuppfattning, antifacklig attityd och en förmögenhet som hans tiotusentals anställda har skapat åt honom.
I en intervju med New York Times nyligen, förklarade Musk att han ogillar själva idén med fackförbund: ”Jag gillar inte någonting som skapar en herrar-och-bönder-situation. Och jag tror att fackföreningar naturligt försöker skapa negativitet i ett företag.”
Det påminner om Margaret Thatchers beskrivning av facket som ”the enemy within”.
En farlig och splittrande syn på det legitima löntagarintresse som facken representerar i alla samhällen. Och som är lagfäst i internationella överenskommelser (t.ex. via ILO och EU) och i många länders grundlagar.
Thatcher, Musk och Siemiatkowski tycks tro att det är fackförbund som skapar negativitet i ett företag.
Det är förstås nonsens.
I den mån missnöje finns handlar det om faktiska missförhållanden och om en oskälig maktobalans mellan företagsledningar och ägare å ena sidan, och anställda å den andra.
Och förstås – om fördelningen av ekonomiska värden.
Den företagsledare som på allvar är intresserad av att göra något åt ”herrar-och-bönder-situationen”, som Musk kallar den, bör se om sitt eget hus.
En bra början är att respektera de anställda och ge dem verkligt inflytande genom att tillåta – ja, rentav välkomna – facklig organisering.
Siemiatkowski säger ”follow the money”. Den givna motrepliken är Cuba Gooding Jr:s nästan lika klassiska uttryck från filmen Jerry Maguire: Show me the money!
German Bender är utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
