De 90 miljarder som delas ut i vinst blir ingen buffert för sämre tider.
”Pengar rullar in som det ska, det går bra nu.” Petters hit från 2006 trummar i bakhuvudet när storbankerna redovisar sina kvartalsrapporter. För det går minst sagt bra för svenska banker. De redovisar en genomsnittlig avkastning på 14 procent, vilket är betydligt högre än deras europeiska motsvarigheter. Till stor del förklaras detta av de svenska bankernas ökade räntenetto, det vill säga skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. 2022, året då styrräntan började höjas, redovisade de svenska bankerna ett räntenetto på över 100 miljarder, enligt Finansinspektionen, och för 2023 kommer räntenettot nå nya historiskt höga nivåer.
Här kan du själv stoppa in hur mycket just din bank tjänar på dig!
Räntenettot baseras på räntemarginalen, vilket är avståndet mellan den ränta kunderna får på sina sparkonton, så kallad inlåningsränta, och den ränta som kunden får betala till banken för ett lån, exempelvis ett bolån, så kallad utlåningsränta. Genomsnittlig utlåningsränta minus genomsnittlig inlåningsränta är lika med räntemarginalen.
För att ta ett exempel: En bank har en utlåningsränta på i snitt 5,33 procent. Banken har en inlåningsränta på 2,98 procent. 5,33 minus 2,98 är lika med 2,35 procentenheter i räntemarginal. Här kan du själv stoppa in hur mycket just din bank tjänar på dig!
Som ett resultat av de höga räntenettona ska de svenska storbankerna, som står för den absoluta merparten av guldregnet, dela ut ungefär 90 miljarder till sina ägare, uppåt 24 procent mer än förra året. Lika mycket som hela Sveriges försvarsbudget.
Det går inte fullt lika bra för svenska hushåll. Skälet till att bankerna kan ta ut en så hög räntemarginal är att de inte höjer sparräntorna, alltså räntan på inlåning, i alls samma takt som de höjer räntan på utlåningen. Samtidigt har många kunder skrämts till att binda räntan på höga nivåer. En tredjedel av inflationen mätt som KPI har bestått av just högre boendekostnader, vilket för de 6 av 10 svenska hushåll som lånefinansierar sin bostad är just ränta. Detta parallellt med att nästan 10 års reallöneökningar har utraderats genom att övriga priser har stigit snabbare än lönerna.
När Swedbanks VD intervjuas om de höga vinsterna återkom han till en vanlig sägning: ”Det är bra att bankerna tjänar pengar”. Ett argument även statsministern använder: ”Det är bra att vi har välskötta banker”, tycker Kristersson. Finansministerns senaste intervju innehöll inga reformer eller löften om förbättringar för hushållen (däremot ett snabbt avfärdande av en bankskatt och ett glatt ”Jag gillar att sänka skatter”).
Argumentationen att det är bra att bankerna tjänar pengar vilar på att deras verksamhet är kritisk för den finansiella stabiliteten, och att vi inte vill ha onödigt risktagande banker. Men dessa 90 miljarder som delas ut till ägarna, inte blir de någon buffert för banken att använda i sämre tider. Utdelningarna ökar istället bara på klyftorna mellan samhällets rika elit och vanliga hushåll.
Bankerna skulle kunna dela på kostnaderna för högre styrräntor och kompromissa med sina marginaler genom att dels höja sparräntorna och dels sänka bolåneräntorna. De har också uppenbart råd att bidra mer via skatten. En bankskatt kan också betraktas som en försäkringspremie, eftersom det inte bara ligger i vårt intresse att bankerna är finansiellt stabila. Det ligger också i bankernas intresse att staten har en god ekonomi, eftersom det är staten som till syvende och sist kommer baila ut bankerna om de hamnar i blåsväder.
Men sålänge det inte finns något politiskt tryck från regeringen, kommer bankerna kunna fortsätta tjäna storkovan på svenska folket. Det går bra nu, kompis, det går bra nu.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
