”Moderaterna kommer att svänga om överskottsmålet” 

Finanspolitik Den senaste tiden har det finanspolitiska ramverket utmanats och speciellt det överskottsmål vi har haft sedan 1990-talet. Det är ett utdaterat regelverk, säger de ekonomer Dagens Arena pratat med.

På 1990-talet var Sverige i en statsfinansiell kris som inkluderade ett fall av kronan, tusentals konkurser och. Landets statsskuld var för hög och överskottsmålet sattes in för att över tid sänka skulden. Målet har gjort att Sveriges statsskuld idag är en av de lägsta i EU.

– Det är som att många svenska politiker har fastnat i minnet av 90-talets statsfinansiella kris. Samtidigt har vi idag helt andra förutsättningar och vi har inte längre ett behov av överskottsmålet, enligt de flesta ekonomer. Ramverket är stramare än vad dagens verklighet kräver, säger Annika Alexius, professor i ekonomi på Stockholms universitet.

Diskussionen hålls framförallt på grund av de investeringsbehov som finns i försvaret, energiproduktion och infrastruktur, men också de underskott och nedskärningar inom till exempel skola och vård.

– I det här läget ligger inte valet mellan överskottsmål eller inte, utan huruvida vi ska ha ett balans- eller underskottsmål under en period. Moderaterna kommer att behöva svänga i sin ståndpunkt, säger Annika Alexius.

Offentliga nedskärningar

Det är numera bara Moderaterna av riksdagspartierna som är för att behålla överskottsmålet. Sverigedemokraterna har valt att inte ta ställning i frågan och resterande partier vill antingen satsa på ett balansmål eller ett underskottsmål. Ett balansmål innebär att inkomster och utgifter är lika stora och ett underskottsmål innebär att utgifterna blir större än inkomsterna, detta genom lån.

– Vi borde inte ha ett läge där offentlig sektor sparkar personer som behövs samtidigt som arbetslösheten ökar. Arbeten inom offentlig sektor brukar ses som en metod att stabilisera ekonomin, säger Annika Alexius.

Annika Alexius menar att alla offentliga sektorer saknar pengar och att en ändring i det finanspolitiska systemet skulle kunna hjälpa där. Det skulle till exempel leda till att regioner och kommuner skulle få mer pengar för att stötta upp vård och skola.

Facken och näringslivet eniga

Både LO och Svenskt Näringsliv anser att en ändring i att överskottsmålet var nödvändigt på sin tid, men spelat ut sin roll.

– Varje tid kräver sin politiker som pekar på ett problem men också ger tydliga förslag på lösningar, så som Göran Persson gjorde då statsskulden var alldeles för hög på 90-talet. Idag skulle Sverige må bra av att ha något högre statsskulder och bättre energi och försvar och infrastruktur helt enkelt. säger Torbjörn Hållö, ekonom på LO.

Sven-Olov Daunfeldt är chefsekonom hos Svenskt Näringsliv och menar att det är på tiden frågan lyfts. Han förespråkar ett balansmål och menar att pengarna behövs nu och att det är rätt läge att investera.

– Men det är väldigt viktigt att vi fortsätter att ha ett bindande finanspolitiskt ramverk som gör att vi inte får en skenande statsskuld igen. Jag tycker att man borde ha ett så kallat skuldankare, att ha en fast procent av BNP i skuld, där balansmålet blir ett medel för att nå dit, säger Sven-Olov Daunfeldt.

För Svenskt Näringsliv är infrastrukturen en av de viktigaste frågorna.

– Jag hoppas framförallt att man använder en stor del av pengarna som frigörs till att investera i den eftersatta infrastrukturen i Sverige. Vi har en enorm underhållsskuld och den påverkar både hushåll och våra medlemsföretag negativt, säger han.

LO anser att det utöver försvar och infrastruktur finns en särskild sektor som behöver investeringar.

– Det vore önskvärt med en rejäl satsning på bostadsbygge, då det saknas både arbeten och bostäder. Men det är inte troligt att det blir en prioritering, säger Torbjörn Hållö.