AI AI-revolutionen är äntligen här. Teknologin är både enkel att använda och till synes helt gratis. Men i längden blir den artificiella intelligensen kostsam för såväl användare som arbetare och miljö. Det skriver Jacob Lundberg.
Slitet lönade sig. Efter intensiva förhandlingar meddelade Foodora i februari 2021 att man, som det första gigföretaget i Sverige, tecknat kollektivavtal med fackförbundet Transport.
Ett par dagar senare rullade en rosa robot ut på gatan vid Stureplan. Doora, som maskinen kallades, var inget vanligt bud. Hon bar vare sig på capricciosa eller chicken saagh, utan på en varning: ”Jag är er nya kollega. Glöm inte bort mig under nästa avtalsrörelse”.
AI har ett övertag mot tidigare teknologier
Hotet var så klart inte verkligt. Doora var antagligen företagets dyraste arbetare, vd:n inräknad. Och varför köpa in en flotta av kostsamma robotar när människor står på kö för att göra samma sak nästan gratis?
Vad som vid första anblick framstår som drömmen för en arbetsgivare – att ersätta bråkiga arbetare med följsamma maskiner – visar sig ofta vara en betydligt mindre självklar affär i praktiken. Gång på gång under historien har det visat sig att fullständig automatisering kostat mer än vad den smakat. Ubers snack om självkörande taxibilar kan sorteras in i samma kategori av absurda framtidsplaner.
AI som arbetare
När robotar väl plockats fram har de mest fungerat som en sorts fackliga fågelskrämmor, som dessutom har potential att blända ett par lättlurade investerare. De jobbapokalypser som förutspåtts med jämna mellanrum under 1900-talet har däremot aldrig riktigt materialiserats.
Men den här gången kan det faktiskt vara annorlunda. AI-tekniken har spridit sig som en löpeld under det senaste året. Utvecklingen var ett huvudtema på årets möte för Världsekonomiskt forum i Davos, med fokus på den nya teknikens påverkan på ekonomin och samhället. AI har ett övertag mot tidigare teknologier. Den kan, till skillnad från Doora, användas för en mängd olika syften: att skriva och redigera text, att skapa visuellt material och att koda.
Men det finns ännu en sak som gör den artificiella intelligensen speciell: den är gratis att använda. Den som vill testa behöver inte lägga en årsbudget på en dyr maskin eller baxa in tjugo ton stål på kontoret. Det räcker med en internetuppkoppling.
Den egentliga kostnaden är hög
Att det är gratis att använda innebär däremot inte att det är billigt att producera. Den artificiella intelligensen är inte en ny naturresurs eller en eterisk kraft som lagt sig över planeten, utan någonting väldigt materiellt som är bundet till stora datacenter. Att hålla informationsfabrikerna i gång är resurskrävande – en konversation i ChatGPT förbrukar ungefär en halvliter kylt vatten. Att det även förbrukar pengar säger sig självt. I april 2023
slukade ChatGPT drygt 7 miljoner kronor – per dag. I dagsläget täcks utgifterna med hjälp av riskkapital.
Det är lätt att se en framtid där AI-tjänster leder till nedskärningar på personal
Det är så klart inte hållbart i längden. Men AI-bolagen har tur: det finns redan ett väl beprövat knep som andra plattformsföretag utvecklat under de senaste åren. Fenomenet kallas sugifiering, och har tidigare mest diskuterats i relation till sociala medier som Tiktok och Twitter. De suger in användarna, låser fast dem, och tvingar dem till sist att betala för att fortsätta använda tjänsten.
Samma knep för att casha in skulle lika gärna kunna användas av AI-bolagen. Det är lätt att se en framtid där AI-tjänster leder till nedskärningar på personal. Medan tekniken görs till en del av företagens affärsmodell, leder en dyster arbetsmarknad till massflykt från de värst drabbade branscherna.
Samtidigt gör sig samhället beroende av teknik som står under ett fåtal företags kontroll. Och när pengarna till sist ska in är det bara för dem att dra i en spak och höja avgiften.
Kanske är det så jobbapokalypsen till sist kommer. Inte med en smäll, inte ens med en rosa robot, utan med ett erbjudande för bra att tacka nej till – och en fet faktura i efterhand.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
