Gigjobb Den 11 mars godkändes EU:s plattformsdirektiv, som ska förbättra villkoren för de som arbetar via digitala plattformar. Men direktivet får kritik från bland annat fackförbundet Transport och organisationen Gigwatch.
Lagstiftning för att skydda plattformsarbetare, som får sina uppdrag via appar som Uber och Foodora, har varit under diskussion i EU sedan 2018. För över två år sedan, i december 2021, färdigställdes ett förslag på nya direktiv för plattformsarbete.
Syftet var att säkerställa arbetarnas status, eftersom många saknade anställning hos företagen trots att de inte hade samma friheter som andra egenföretagare. Arbetstagare skulle omklassificeras som anställda om de uppfyllde minst två av fem kriterier, som till exempel att plattformen kontrollerade tilldelning av uppgifter eller övervakade arbetet.
Men det nåddes aldrig någon överenskommelse mellan Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor och EU-parlamentet, och sedan dess har flera versioner av direktivet förhandlats fram.
“Ett väldigt urvattnat förslag”
Nu är plattformsdirektivet både färdigt och godkänt av EU:s arbetsministrar och socialministrar, men det saknar många av de villkor som fanns i ursprungsversionen.
– Det är ett väldigt urvattnat förslag. Alla medlemsländer ansvarar i den här versionen av direktivet för att definiera arbetstagarbegreppet, och de gemensamma kriterier som skulle kunna bestämma om en arbetare ska räknas som anställd är borttagna. Det är verkligen inte så att det blir bättre för plattformsarbetarna över en natt för att det här gick igenom, säger Magnus Falk, ansvarig för Transports samhällspolitiska enhet.
Att anställningsförhållandet bestämt av medlemsländerna själva har även kritiserats av organisationen Gigwatch, som bevakar gigekonomin i Sverige. Medlemmen Pontus Blüme, som är doktorand i ekonomisk historia, menar att skillnaden mellan det slutgiltiga direktivet och tidigare versioner är avgörande.
– Om det hade varit så att det fanns ett anställningsförhållande här enligt nationell lagstiftning hade direktivet inte behövts. Arbetsmiljöverket har krävt att företag som Taskrunner, TipTap, Wolt och Bolt ska ta ansvar för budens arbetsmiljö. Men Förvaltningsrätten har fastställt att det inte inte föreligger något anställningsförhållande. Eftersom direktivet bara lutar sig mot existerande lagstiftning, som bevisligen inte skyddar de här arbetarna, har det ingen riktig effekt, säger han.
Kräver transparens från plattformarna
Direktivet kräver även att arbetarna ska informeras om de övervakas av apparna de använder i tjänsten. Något Martin Falk tycker är bra.
– Det som är positivt här är nya direktiv kring algoritmerna som styr arbetet, att man ska få insyn i det här som arbetstagare. , säger han.
Att direktivet inte har godkänts tidigare beror till stor del på invändningar från Tyskland och Frankrike. Även under måndagens röstning avstod de två länderna, men Estland och Grekland, som tidigare varit en del av den blockerande minoriteten, röstade för första gången ja.
Även från svenskt håll har invändningar mot direktivet lyfts. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kommenterade i SVT-programmet 30 minuter att EU-lagstiftning om gigarbetares status kan hota den nordiska modellen. Pontus Blüme håller inte med.
– Magdalena Andersson är emot plattformsdirektivet för att det i Sverige är parterna själva som ska förhandla, men vilka parter? Det finns ju inga anställda som kan förhandla. Det måste finnas ett anställningsförhållande, säger han.
Budens situation osäker
Dagens Arena har även pratat med ett flertal bud som arbetar via plattformarna Foodora, Uber eats och Wolt. De uppger alla att de gillar flexibiliteten som kommer med gigjobben men att mängden tillgängliga uppdrag ofta varierar, vilket kan leda till stress.
– Det är ibland svårt, ibland roligt, ibland stressigt. Idag är det fint väder, så folk vill promenera och köpa mat. Jag har ingenting att göra. Det är väldigt mycket när det är dåligt väder, men det är också jobbigt att cykla då, säger Muhammad Omar, 24, som på sin cykel levererar mat för Foodora, Wolt och Uber.
Att cykla är ibland väldigt svårt enligt Muhammad Omar, men transportmedlet som används måste betalas av buden själva.
– Det är bra för hälsan, men det funkar inte att jobba för Foodora, Wolt och Uber på cykel. Jag ska köpa en moped snart, säger Muhammad Omar.
Muhammad Omar tjänar med sina tre jobb bra som bud, men detsamma gäller inte alla. Adnan 20, ger en annan bild.
– Jag får kanske 7 000 i månaden. Jag jobbar mycket. Jag gillar Foodora, men det är svårt, och appen är väldigt dålig. Jag skulle kanske hellre jobba på restaurang, säger han..
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
