Debatt Det som drabbade medmänniskorna i Halabja får aldrig glömmas, skriver Kurdo Baksi och Lavin Bahzad.
Mars är en händelserik månad för kurder. I mars firar världens kurder det nya året, Newroz. Men mars månad är en sorgens och tragediernas månad.
Idag är det 36 år sedan den kurdiska staden Halabja bombades av senapsgas och saringas av diktatorn Saddam Husseins fascistiska Baath-regim i försöket att utplåna kurder. Över 5 000 oskyldiga kurder dog en plågsam död när ett moln av giftig senapsgas och cyanid täckte Halabja och förbrände offrens lungor. Över 10 000 kurder skadades brutalt i detta folkmord. Dessa människor mördades hänsynslöst endast för att de råkade födas som kurder. Den omfattande förintelsen av kurderna i Irak 1987-1990, döpte Saddam Husseins brutala regim bland annat för ”Anfal-kampanjen” (förstörelse, utplåning). 182 000 kurder miste sina liv i denna utrotningskampanj.
Namnet Halabja förknippas numera med Hiroshima, Nagasaki, Guernica och Butja
Över 40 kurdiska byar utsattes för kemiska attacker mellan 1987–1988 som testande mark. Halabja utsattes för den största kemiska gasattacken riktad mot en civilbefolkning i modern tid, där en överväldigande majoritet (tre fjärdedelar) som dog var kvinnor och barn. Många lider än idag med svåra fysiska och psykiska funktionshinder. Kampanjen omfattade förutom systematiskt folkmord, även arresteringar, tortyr, tvångsförflyttningar till koncentrationsliknande läger och utplåning av hela byar.
Namnet Halabja förknippas numera med Hiroshima, Nagasaki, Guernica och Butja.
Hjärnan bakom folkmordet i Halabja var ”Slaktaren från Bagdad” Ali Hassan al-Majid, mer känd som ”Kemiske Ali”.
Al-Majid skröt om sina brott mot mänskligheten: ”Jag kommer att döda dem alla med kemiska vapen! Vem ska säga något? Det internationella samfundet? Jag struntar helt och hållet i dem! Och de som lyssnar på dem.” Efter det senaste Irak-kriget dömdes han till döden fyra gånger om.
Än idag upptäcks massgravar av människor i olika åldrar, en stor andel barn, i Irak. Under Anfal-kampanjen konfiskerade Bagdad-regimen de bortdrivna kurdernas egendomar. Byar och större städer förgjordes och ödelades.
4 882 kurdiska byar förintades. Bland de nästan sex miljoner kurderna i Irak är det svårt att hitta någon som inte berövats en familjemedlem eller nära anhörig av Baath-regimen. En av undertecknarna av denna artikel, Lavin Bahzad, miste flera familjemedlemmar och ytterligare familjemedlemmar som torterats svårt. En av hennes morbröder avrättades i ung ålder i staden Slemani.
Det som drabbade medmänniskorna i Halabja får aldrig glömmas. Det är viktigt att människor runt om i världen har kännedom om folkmordet i Halabja. I dessa dagar där miljontals människor genomlider krig och kärnvapenhot tänker vi på offren i Halabja och andra platser under historiens gång. I dessa dagar är behovet av förebyggande fredsarbete mer nödvändigt än någonsin och det är viktigt att det inte begås nya brott mot mänskligheten. Det är glädjande att FN har ”Internationella dagen för eliminerandet av kärnvapen” den 26 september men de förfärliga konsekvenserna av kemiska stridsmedel behöver uppmärksammas än mer på skolor, arbetsplatser och internationella fora.
Det vore på sin plats att FN nästa år, på den trettiosjunde årsdagen av tragedin i Halabja den 16 mars 2025, utlyser ”Internationell dag mot eliminerandet av kemiska stridsmedel”. Det är dags att det internationella samfundet tar ansvar, inte minst FN. Det är dags att varje människa som förlorat sitt liv på grund av etnicitet, språk och religion inte glöms bort av de nuvarande och kommande generationerna.
Glöm aldrig brotten mot mänskligheten!
Glöm aldrig Halabja och Anfal-kampanjen!
Kurdo Baksi, författare och journalist
Lavin Bahzad, människorättsvetare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
