Superrika Ojämlikheten i Sverige ökar allt mer. Politiska beslut har påverkat utvecklingen, enligt jämlikhetsexpert.
Att de ekonomiska klyftorna i Sverige blivit större är en verklighet som drabbat allt fler. Den 1 procent av svenskarna som är rikast har nu den näst största förmögenhetskoncentrationen i sitt land inom EU, efter Tjeckien. I siffror innebär det att de rikaste 1 procentens förmögenhet motsvarar 35,8 procent av den samlade förmögenheten i Sverige. Det framgår av Credit Suisse/USB Groups Global Wealth Report 2023. Det innebär att Sverige är ett land där, relativt sett, ett fåtal äger allt mer medan den stora massan äger allt mindre.
Förmögenhetsklyftorna ökar
Ökad koncentration av förmögenhet till de rikaste gäller för fler länder. Organisationen Oxfam, som arbetar internationellt för att minska klyftorna , skriver följande om de stora inkomstskillnaderna i världen: ”två tredjedelar av all förmögenhet som har genererats sedan 2020 har tillfallit den allra rikaste procenten – dubbelt så mycket som resterande 99 procent av jordens befolkning fick dela på under samma period.”
Det går att mäta och jämföra förmögenhetsfördelning på många olika sätt. Beroende på hur man mäter kan förändringen i förmögenhet inom och mellan länder se lite olika ut. Men när det gäller Sverige pekar alla kurvor åt samma håll, inkomst- men framförallt förmögenhetsklyftorna ökar. Så har utvecklingen i stort sett varit sedan 1980-talet.
Koncentration av kapitalinkomster
Ett populärt sätt att mäta inkomstklyftor är den så kallade Ginikoefficienten som visar inkomstskillnader i ett land, ju högre siffra, desto större inkomstskillnad. I Sverige ansvarar Statistiska Centralbyrån, SCB, för de mätningarna som släpar efter några år. Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Gini-koefficienten, som alltså mäter inkomstfördelning, är nu på cirka 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2.
– Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor.
Han fortsätter.
– Det är inte ökade skillnader i arbetsinkomst som ligger bakom den senaste tidens ökade inkomstskillnader i Sverige. Ökningen beror istället på att kapitalinkomster ökat och att de är koncentrerade till de allra rikaste.
Ersättningssystem släpar efter
Det kan också vara intressant att jämföra Sverige med våra tre nordiska grannländer, Danmark, Finland och Norge. Då ser man att Sverige år 2022 hade näst lägst BNP per capita och lägst medianförmögenhet av de fyra länderna. Sverige är dessutom med på den internationella listan över de 20 länder med flest antal “ultrarika” personer i världen, enligt Credit Suisse/USB Groups Global Wealth Report 2023.
Politiska beslut har påverkat utvecklingen negativt i Sverige, med ökade inkomstskillnader som resultat, enligt Jesper Roine.
– Inga grupper har [i absoluta tal] fått det sämre, men relativt sett har de i botten ända sedan 1990-talet släpat efter. Det beror huvudsakligen på att A-kassa och andra ersättningssystem inte följt med reallöneökningen. Den stora skillnaden är mellan de som har jobb och de som saknar jobb.
Micael Kallin
*) Siffrorna avser år 2022 och är beräknad i amerikanska dollar, USD.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
