Att bekämpa korruptionen inom EU skulle gagna svenska företag – partierna bör agera. Det skriver Claes Sandgren, seniorprofessor och författare.
Den 22 maj inleds förtidsröstningen till EU-valet och partierna har nu lagt fram sina program där de betonar miljön, migrationen, säkerheten, jämställdheten, djurskyddet, järnvägen och andra politikområden. Men inte ett ord sägs i något av programmen om korruptionen inom EU trots att korruptionsskandalerna avlöst varandra.
Inte ens Vänsterpartiet nämner korruptionen fastän partiet kräver att Sverige ska lämna EU och därför dammsuger EU på fel och brister. Det gäller även Sverigedemokraterna som vill ompröva vårt medlemskap.
Dessbättre har EU-kommissionen utarbetat ett förslag till direktiv om bekämpningen av korruption inom EU (COM 2023) 234 final). Men förslaget är kontroversiellt och dess framtid oviss.
Bekämpningen av korruptionen inom EU är ett stöd åt genomförandet av politiken inom alla områden.
Ett nyligt debacle för ett närbesläktat förslag till direktiv är illavarslande. Detta handlar om de större företagens samhällsansvar för miljön, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Förslaget godkändes först sedan det vattnats ur rejält. Sverige bidrog aktivt till försvagningen, trots att svenska företag såsom ICA och IKEA stött förslaget.
Förslaget till direktiv om korruption skulle väsentligt skärpa skyddet mot korruptionen inom EU. Om direktivet antas skulle det få följden att företag skulle kunna bötfällas i Sverige med skyhöga belopp för korruption i sina utlandsaffärer. Exempelvis skulle AB Volvo kunna åläggas böter med 24 miljarder kr.
Förslaget har starka motkrafter. De svenska EU-parlamentarikerna bör verka för att det antas, inte minst därför att medborgarnas misstro mot EU bland annat grundas på fusket med EU-medel och svinnet till följd av korruptionen inom EU.
Men korruptionen är väl inte ett lika viktigt ämne som miljön och andra politikområden? Nja, här finns ingen motsättning. Bekämpningen av korruptionen inom EU är ett stöd åt genomförandet av politiken inom alla områden. Ett sådant stöd behövs eftersom mutor orsakar vanskötsel och förluster av EU-medel, utnyttjas för att kringgå EU:s och dess medlemmars regelverk, förvanskar konkurrensen på EU:s inre marknad osv. Korruptionen bildar en järntriangel jämte penningtvätt och handel med droger, vapen och människor. Det är en uppgift för EU att medverka till att den här triangeln bryts upp.
EU-parlamentarikerna bör också hålla tillbaka att svårt korrupta länder beviljas medlemskap i EU av rent politiska skäl, exempelvis Ukraina som ligger på plats 104 (av 180) i Transparency Internationals korruptionsindex. Godkännandet av Bulgarien och Rumänien som medlemsstater visar att det straffar sig att vara eftergiven mot korruption.
De bör även arbeta för skärpta krav på parlamentarikernas öppenhet och integritet för att minska deras möjligheter att ta mutor och att fuska med anslag. Det regelverk som parlamentet beslutade i fjol i spåren av en vittomfattande korruptionsskandal (Qatargate) var halvhjärtat.
De svenska företagen gagnas av att mutor inte tillåts snedvrida konkurrensen inom EU och att samma regler gäller för alla företags samhällsansvar inom EU. I valrörelsen bör partierna därför redovisa vad EU bör göra för att bekämpa korruptionen och hur EU bör befästa företagens ansvar för hållbarhet, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.
Claes Sandgren, seniorprofessor vid Stockholm Centre for Commercial Law, författare till boken Korruption, intressekonflikter, maktmissbruk och maktfullkomlighet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
