Han njöt av god mat, öl, sex & rock’n roll

Traktorer Reformationens populister och liberala elit har en del gemensamt med dagens traktorprotester.

I förorten Anderlecht, strax väster om Bryssel, står Erasmushuis. En gotisk tegelbyggnad från 1400-talet, med en innergård omgärdad av låga murar och en botanisk trädgård. Huset är uppkallat efter renässanshumanisten Erasmus av Rotterdam, som bodde här i några månader år 1521.

Han var en av sin tids stora intellektuella, och en varm förespråkare av utbildning, språkkunskap, internationalism, fred och kyrkoreform.

Men till skillnad från samtida som Luther och Calvin övergav Erasmus aldrig den Katolska tron, övertygad om att det gick att förändra kyrkan från insidan. Hellre hövliga samtal och försiktiga reformer än agitation och uppror. Dessutom fick den intellektuelle inte vara partisk, utan skulle stå upphöjd över tidens konflikter. Men helt oberoende var han inte. På uppdrag av furstar och mecenater rörde han sig fritt runt i Europa för att undervisa och rådge. Tillsammans kunde de lärda, mäktiga och förmögna skapa en enad värld i fred, tolerans och samförstånd.

Samtidigt står liberaler handfallna inför utvecklingen

En värld där alla talade latin och Katolicismen var den enda tron. En värld där folket inte snöt sig i handen, svor, fes alltför indiskret, eller spottade på golvet.

Samma ideal gjorde att han stod oförstående inför Reformationens konflikter: bondeuppror och protestantism. Fattigdomen och ilskan mot maktfullkomligheten och korruptionen i det avlägsna Rom.

Luther hade han inte mycket till övers för. Den rundlagde munken från Eisleben var för burdus för den finkänsliga humanisten. I sin polemik mot påven kallade Luther sina fiender för djävulens avkomma, barnaätare, och lögnaktiga åsnor.

Men hans språkbruk var ett uttryck för den folkliga kultur han var rotad i. Han njöt av god mat, öl, sex & rock’n roll, och genom att översätta bibeln till folkmun tillgängliggjorde han Guds ord. Genom doktrinerna sola fide och sola scriptura, som innebar att varje människa kunde förstå evangeliets budskap utan präster, bidrog han till att främja tankefrihet och demokratisera den feodala ordningen.

Trots detta tillhörde Luther inte allmogen, och reformationen var ett elitprojekt som lierade sig med furstendömen som ville frigöra sig från Rom. Att Luther var en stark försvarare av härskarnas makt visade sig inte minst i bondeupproret år 1525.

Ledda av den revolutionära predikanten Thomas Müntzer reste sig 30 000 fattiga bönder mot ojämlikhet och förtryck. I en av de första rättighetsdeklarationerna, Zwölf Artikel, krävde de bland annat avskaffande av livegenskapen, fri tillgång till allmänningarna, samt avskaffande av godtyckliga skatter. Som svar publicerade Luther stridsskriften Mot de mordiska och tjuvaktiga bondehoparna, där han uppmanade Tysklands furstar att krossa upproret.

Det var inte det enda exemplet på hans försmak för grymhet och våld. I Om judarna och deras lögner föreslog han bland annat att judiska skolor och synagogor skulle brännas.

Samma dag som mitt besök till Erasmushuis fylldes Bryssel av traktorer. På torget framför EU-parlamentet samlades ilskna bönder i protest mot handelsavtal, prispress och regleringar.

Inför EU-valet i år förväntas extremhögern gå framåt. En extremhöger som ofta uttrycker sig grovt sexistiskt, rasistiskt och hbtqi-fientligt. En extremhöger som gör anspråk på att representera “folket” och motsätter sig överstatligheten. Men som samtidigt kräver hårda tag mot klimatrörelsen och facken.

Samtidigt står liberaler handfallna inför utvecklingen. Liberaler som ofta anklagas för att vara elitistiska och verklighetsfrånvända; för att prioritera god ton över sakfrågor; för att dölja orättvisor i en slöja av meritokrati.

Trots att 500 år har gått sedan Reformationen, är vår värld idag kanske inte så annorlunda ändå.

Egil Sturk, praktikant på Dagens Arena från Aftonbladets ledarskribentutbildning