Människohandel EU-parlamentet har sagt ja till flera lagskärpningar för att bekämpa människohandel. Tvångsäktenskap och olagliga adoptioner inkluderas och utsatta ska få bättre hjälp. Men redan i dag misslyckas Sverige med att ge brottsoffren det skydd och stöd de har rätt till, menar kritiker.
Människohandeln sker över nationsgränser och grovt kriminella tvingar människor till sexuell exploatering, exploatering på arbetsmarknaden, tiggeri eller att begå brott. Sedan 2011 är medlemsstaterna skyldiga att förebygga och bekämpa brotten och skydda offren. Det når inte Sverige upp till i dag. Det viktigaste är det som berör offrens rättigheter, menar Madeleine Sundell, jurist och nationell samordnare för människohandel på Frälsningsarmén som driver två traffickingcenter för utsatta.
– Sverige respekterar inte offrens grundläggande rättigheter, där har staten ett jobb att göra.
Myndigheter misslyckas
I praktiken handlar det om att när polis, myndigheter eller civilsamhället misstänker att en person utsätts för människohandel ska de direkt ansöka om 30 dagars uppehållstillstånd och ge personen skydd och stöd för att i lugn och ro tänka igenom om den vill göra en polisanmälan eller få hjälp att åka hem.
Frälsningsarmén kom i kontakt med 287 fall av misstänkt människohandel förra året. Men bara drygt tjugo stycken fick betänketid och skydd och stöd, enligt Madeleine Sundell.
Hur många som utsätts för människor totalt sett i Sverige är svårt att slå fast. De senaste siffrorna för utsattheten är från 2022, då upptäcktes 375 misstänkta fall.
I hela EU registrerades drygt 10 000 offer 2022, enligt statistikmyndigheten Eurostat. Det är den högsta siffran sedan 2008, då rapporteringen startade. Två tredjedelar av offren är flickor och kvinnor och sexuell exploatering är den vanligaste formen, följt av arbetskraftsexploatering. Över tid har andelen av de registrerade fallen som utsatts för sexuell exploatering minskat och arbetskraftsexploateringen ökat.
Ska inte åtalas för brott
Den uppdaterade lagen innebär att det blir olagligt att köpa tjänster av någon som är utsatt för människohandel. Länderna måste säkerställa att människohandelsoffer inte åtalas för brott, för handlingar de tvingats till. Myndigheter som jobbar mot människohandel måste samarbeta med migrationsmyndigheter för att människohandelsoffer i behov av skydd också har rätt att ansöka asyl. Länder måste också säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättningar och att de får rätt stöd.
EU-parlamentarikern Malin Björk (V) som har varit parlamentets huvudförhandlare i arbetet med att uppdatera lagen är nöjd.
– Jag är väldigt stolt över att ha drivit igenom en rad skärpningar. Det kommer nu att bli förbjudet i hela EU att utnyttja någon som man vet har utsatts för människohandel. En referens till den svenska sexköpslagen som ett bra sätt att bekämpa människohandel finns med. Även rättigheterna för dem som utsatts för människohandel utökas, säger honi ett pressmeddelande.
Pengaregn över myndigheter
Svenska regeringen har gjort stora satsningar för att stoppa arbetslivskriminalitet. Förra året öppnades fem regionala center runtom i landet. I vårändringsbudgeten förra veckan sköt regeringen till ytterligare 30 miljoner kronor till arbetet mot arbetslivskriminalitet och arbetet mot prostitution och människohandel.
– Det regnar pengar över myndigheter när det handlar om brott som arbetsgivaren utför. När det gäller arbetstagarna tittar man bara på brott mot utlänningslagen, man utesluter brottsofferperspektivet.
Genom fokuset på att gripa och döma kriminella arbetsgivare och att utvisa människorna som utnyttjas missar polis, gränspolis och socialtjänst brottsoffren på arbetsmarknaden och utsattheten för människohandel, menar Madeleine Sundell.
– Min förhoppning är att ett nytt direktiv kan ge energi att ta nya tag. Men jag ser ett grundproblem i att direktivet inte efterlevs i svensk lag i dag, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
