Fyra avgörande klimatfrågor som delar EU

EU-val En lång rad klimatåtgärder har redan klubbats av EU. Men nästa mandatperiod står ny klimatpolitik på spel. 

Dagens Arena går igenom de fyra viktigaste frågorna och listar partiernas lösningar.  

För att nå Parisavtalet om att hålla utsläppen under två grader har EU beslutat att bli klimatneutralt till 2050 och nå 55 procents minskade utsläpp till 2030, jämfört med 1990. Till och med 2022 har EU:s utsläpp minskat med 32 procent. Men ländernas klimatpolitik innebär nu att utsläppen väntas öka de kommande åren.

Dagens Arena har frågat flera experter som alla pekar mot fyra frågor som är avgörande för EU:s väg mot utsläppsmålen.

Klimatmål 2040 – bromsa eller gasa

Den största frågan är ett nytt klimatmål för 2040 eftersom det kommer att styra all annan politik. EU-kommissionen har lämnat förslaget om 90 procents mindre utsläpp. Den nya kommissionen kommer att ta fram ett skarpt lagförslag som ska förhandlas med parlamentet och medlemsländerna. Hösten 2025 är bedömningen att målet kan fastställas.

Lagar som nu styr mot att uppnå 2030-målet måste justeras för att nå ett nytt mål för 2040. Bland annat hur mycket växthusgaser varje land får släppa ut. Det kommer att skapa konflikt eftersom partierna vill olika saker i frågor som jordbruk och skogsbruk.

I EU-parlamentet stödjer partigrupperna Social­demokraterna (PES), De Gröna och liberala gruppen Renew att målet ska läggas på 90 procents minskning – med förutsättning att bönderna skyddas. Den största gruppen konservativa EPP har inte tagit ställning. Partigrupperna längre till höger, ECR och ID är mycket kritiska till kommissionens förslag på 90 procents minskning. 

Svenska partierna tycker:

V: Vill ha nettonollutsläpp 2040.
S: Vill 95 procents utsläppsminskning 2040.
MP: Vill att mer kol binds i skog och mark än vad som släpps ut 2040.
C: Vill ha 95 procents utsläppsminskning 2040.
L: Vill ha 95 procents utsläppsminskning 2040.
M: Vill inte bestämma en siffra förrän de konsekvenser för exempelvis skog och kärnkraft utretts. M vill att 2040-målet ska kompletteras med ett tillväxtmål.
KD: Vill att 2040-målet stödjer vägen till klimatneutralitet 2050. Innan beslut fattas ska påverkan på klimat, företag, människor och konkurrenskraft analyseras.
SD: Ej svar om procentsats för utsläpp.

Jordbruk – mat eller klimat först

Jordbruket kommer att behöva göra mer för att minska utsläppen än tidigare. Men redan nuvarande nivå har vållat stora protester och EU-kommissionen och ordförande Ursula von der Leyen har svarat med att lätta på kraven, till exempel om att mark måste läggas i träda (inte odlas under en säsong) och hur ofta och på vilket sätt man måste byta gröda på en åker.

Utsläppen av växthusgaserna lustgas och metan har minskat till viss del, men koldioxidutsläpp från marken är stora. Om lantbruket ska binda mer kol i marken genom åtgärder som ger mindre inkomst, behöver de kunna få betalt för det. Konkurrens med länder utanför EU behöver lösas så att klimatåtgärder i EU inte leder till import så att utsläppen istället bara flyttats. 

Att genomföra åtgärder i praktiken krävs finansiering. Vad som prioriteras i EU:s budget beror på valresultatet och vilka partier som får störst inflytande.

Partierna tycker:

V: Nämner inte jordbruk i sitt EU-valmanifest.
S: Vill göra reformer som ökar jordbrukets lönsamhet. S vill också att EU:s jordbruksregler för hållbarhet, djurskydd och minskad användning av växtskyddsmedel skärps för att närma sig de svenska.
MP: Vill att jordbrukspolitiken reformeras så att EU-pengar går till lantbruk som bidrar till klimatmål och biologisk mångfald och till småskaligt, fossilfritt och lokalt jordbruk. MP vill också ställa samma krav på importerade livsmedel som på produktionen i EU.
C: Vill att regelbördan för bönder ska minska. C vill också att bönder ska stödjas ekonomiskt för investeringar i klimatet som i dag inte ger ökad lönsamhet, att bevara biologisk mångfald i betesmarker, odla grödor som lagrar kol eller för investeringar i våtmarker.
L: Vill ta bort produktionsstöd till jordbruket och enbart stödja grön omställning och landsbygdsutveckling. L vill också lätta på regler för GMO, genmodifierade grödor, för att stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringar.
M: Vill stärka jordbruket genom sänkta skatter, slopa särkrav och minska “regelkrångel”.
KD: Vill att EU-regler för markanvändning, i till exempel naturrestaureringslagen som pausats för medlemsländerna inte ställde sig bakom den, slopas.
SD: Vill ha regelförenklingar för bönder och är emot alla förslag som riskerar att minska europeisk livsmedelsproduktion. SD vill också omförhandla mål om kolinlagring i marken i EU:s LULUCF-förordning. 

Skog – EU eller Sverige

Skogen är en stor koldioxidsänka och bidrar till att minska den totala mängden koldioxid i atmosfären genom att den binds i organiskt material som växter. Men partier och länder har helt olika åsikter om skogen ska brukas för att lagra kol i träprodukter eller stå kvar och lagra kol och bidra till biologisk mångfald. Partierna tycker också olika om vilka krav som ska ställas på skogsbruket och om beslut ska fattas nationellt eller av EU.

Partierna tycker:

V: Nämner inte skog i sitt EU-valmanifest.
S: Vill säkerställa att beslut om svenskt skogsbruk fattas i Sverige.
MP: Vill att gammelskogar skyddas av EU-lagstiftning. MP vill också att skogsbruket ställs om så att skogsägare som skyddar biologisk mångfald och använder skog för att binda och lagra kol gynnas.
C: Vill att skogspolitiken ska skötas nationellt med regionala anpassningar, som tar hänsyn till miljö och produktion.
L: Vill ha ökat skydd av naturområden i Europa i enlighet med globala åtaganden och samarbeta med branschen för att nå dit. Hänsyn ska tas både till äganderätt och miljönytta.
M: Vill att Sverige ska ha självbestämmande över skogen.
KD: Vill att beslut om skogen ska fattas av Sverige. KD vill också att EU-lagstiftningen ska vara flexibel för att tillåta länder att använda skog för ekonomisk och klimatmässig vinst.
SD: Vill att skogen beslutas om nationellt och att svenska skogsägares rätt att bruka sin skog värnas.

Utsläppshandel – fånga in eller minska

Handeln med utsläppsrätter  går ut på att företag inom el- och värmeproduktion, industrier och flygtransport måste hålla sina utsläpp under ett utsläppstak som EU beslutat. Släpper de ut mer kan de köpa utsläppsrätter på en marknad för att kompensera. Utsläppstaket minskar successivt varje år och takten har ökat senaste åren. För att klara kraven har företag börjat köpa på sig utsläppsrätter för framtida behov om kraven ökar.

Hittills har systemet fungerat, företagen har klarat utsläppstaket. Men ökade krav innebär att företag behöver göra mer och till exempel investera i helt nya tekniker.

Under mandatperioden ska EU se över nivåerna till nästa handelsperiod, som börjar gälla 2031. Man ska också besluta om ifall koldioxidinfångning, Carbon Capture and Storage – CCS, får användas inom utsläppshandelssystemet. 

2027 införs även ett utsläppshandelssystem för utsläpp från vägtransporter, bostäder och lokaler. Företagen som producerar och levererar bränslen till de sektorerna kan då köpa utsläppsrätter om de överskrider utsläppstaket.

Partierna tycker:

V: Vill göra gröna investeringar för att priset på koldioxid i utsläppshandelssystemet inte ska bli väldigt högt och därmed straffa låg- och medelinkomsttagare. 
S: Nämner inte utsläppshandel i sitt valmanifest.
MP: Vill avskaffa alla utsläppsrätter som delas ut gratis.
C: Vill utvidga utsläppshandelssystemet till fler sektorer och fler växthusgaser än koldioxid. C vill också avskaffa alla utsläppsrätter som delas ut gratis till flyget och industrin.
L: Vill ha ett utsläppshandelssystem för fler växthusgaser än koldioxid och att länder utanför EU och EES kan ansluta sig. L vill också sätta målet att 200 miljoner ton koldioxid ska fångas in och lagras till 2035.
M: Nämner inte utsläppshandel i sitt valmanifest.
KD: Vill att kandidatländer till EU inkluderas i utsläppshandeln.
SD: Nämner inte utsläppshandel i sitt valmanifest.