Foto: Ninni Andersson:Regeringskansliet

Politik Utbildningsminister Mats Persson (L) får kritik från KU för sin hantering av den förkortade mandatperioden för lärosätenas styrelser. Något Dagens Arena var först att rapportera om när det blev känt i april förra året. 

I april 2023 meddelade regeringen att de skulle förkorta mandatperioden för lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader, vilket Dagens Arena var först med att rapportera om . Beslutet kritiserades starkt från flera håll då man ansåg att det var ett övertramp när det gäller den akademiska friheten och lärosätenas självbestämmande.

Beslutet kritiserades också eftersom de som nominerats till styrelserna fick veta detta endast några dagar innan beslutet skulle tas. I maj KU-anmälde Åsa Westlund (S), riksdagsledamot, utbildningsminister Mats Persson (L) då hon ansåg att frågan hanterats dåligt.

– Elisabeth Svantesson (M) menade att det berodde på otillräckliga säkerhetskontroller av styrelsemedlemmarna och Mats Persson sade att de ansåg att det krävdes säkerhetskompetens inom styrelserna. Och det tyder väl ännu mer på att man aldrig diskuterade igenom frågan utan bara hastigt och lustigt bestämde sig för att göra så här, sa Åsa Westlund till Dagens Arena inför KU:s utfrågning av ministern.

Fem bristande punkter

Under torsdagen kom KU:s beslut där de riktade kritik mot Mats Persson. De menar i sitt uttalande att beslutet hade kunnat meddelas tidigare. Mats Persson själv menar att det under beredningen dök upp ny information som gjorde beslutet nödvändigt, om än tätt inpå. Han hänvisar till rapporter från Säpo, Must och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). KU uppger att rapporterna från Säpo och Must publicerades redan i februari 2023 och att regeringen fick information från FOI i mars 2023.

Totalt hade det lämnats in 29 anmälningar från riksdagsledamöter som KU granskat. I fem av granskningarna pekar KU på brister.

De övriga bristerna som KU pekar på i sin granskning gäller i tre fall kritik mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Det handlar om förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör, hennes uttalanden om behovet av ny kärnkraft och om klimathandlingsplanen. Den femte granskningen som ledde till kritik handlar om vilket underlag som använts då regeringen fastställt riksnormen inom försörjningsstödet.