Skattepolitik Högre skatter ger större skatteintäkter.
2020 avskaffades värnskatten – det vill säga den extra skatt på fem procent som betalas på den översta delen av de allra högsta lönerna (vid avskaffandet betalades värnskatten på inkomster över cirka 60 000 kronor i månaden). För att trycka på regeringen att genomföra ytterligare skattesänkningar för höginkomsttagarna i höstens budget har Svenskt Näringsliv på SvD-debatt argumenterat för att den sänkta värnskatten betalat sig många gånger om i form av högre skatteintäkter. Ett påstående man egentligen inte har någon grund för.
Svenskt Näringsliv redovisar i sin promemoria att inkomstökningarna för individer som tidigare betalat värnskatt (percentil 96–100), var större åren efter att värnskatten avskaffades än för de som tjänade under skiktgränsen (percentil 85–89). Detta skiljer sig från perioden 2015-2019, då inkomstutvecklingen var likartad. Eftersom inkomsterna i toppen steg snabbare efter värnskattens avskaffande än innan menar Svenskt Näringsliv att värnskattens avskaffande orsakat de högre inkomstökningarna för höginkomsttagarna.
Det finns flera skäl till att denna slutsats är förhastad.
För det första drivs hela den snabbare inkomstutvecklingen hos de som tidigare betalade värnskatt av stora inkomstökningar i den procent av befolkningen som hade de högsta inkomsterna. Dessa tjänade 2022 i genomsnitt 2,4 miljoner kronor per år. Tar man bort dem ur jämförelsen blir skillnaden i inkomstutvecklingen mellan de som tidigare betalade och de som tidigare inte betalade värnskatt, inte längre signifikant. Det här framgår av nedanstående diagram som redovisar utvecklingen i förvärvsinkomster för den 85–89e, 96–99e respektive 100e percentilen. Där inkomsterna i den 85-89e percentilen låg under skiktgränsen för värnskatt medan den 96e till 100e percentilen hade inkomster över skiktgränsen för värnskatten.Värnskattens avskaffande sammanföll alltså inte med högre inkomster hos de flesta som tidigare betalade den.
Inkomstutveckling för olika inkomstgrupper
Index 100 = 2019
NOT: P100 refererar här till inkomstpercentil 100 vilket är den hundradel av befolkningen som har den högsta inkomsten.
Källa: SCB och egna beräkningar.
För det andra har den hundrade percentilen sett många perioder av såväl långsammare som snabbare inkomstutveckling än övriga grupper oaktat förändringar i skattesystemet. Svenskt Näringslivs analys att skattebaserna utvecklades relativt jämnt fram till reformen håller alltså inte.
För det tredje så var avskaffandet av värnskatten knappast det viktigaste som hände i den svenska ekonomin 2020. Pandemin och den begynnande kostnadskrisen 2022 innebar dramatiska chocker till den svenska ekonomin som haft alla möjliga effekter på arbetsmarknaden och inkomstutvecklingen. Inte minst kännetecknas 2021–2022 av stora prishöjningar från företagen som innebar rekordhöga vinstandelar i näringslivet. Det är sannolikt att dessa höga vinstandelar spiller över i högre löner i den absoluta toppen av inkomstfördelningen – vilket skulle kunna förklara den relativt snabbare inkomstutvecklingen i den absoluta toppen.
Utifrån de data svenskt näringsliv presenterar finns inga skäl att förkasta den slutsats som stöds av empirisk forskning på nordiska data: högre skatter ger större skatteintäkter.
Slutligen finns det skäl att påminna om att en jämnare inkomstfördelning har flera positiva effekter för samhället och därför bör eftersträvas i sig självt.
Sänkta skatter för höginkomsttagare är en dålig affär för svenska folket.
Peter Gerlach, LO-ekonom
Niklas Blomqvist, LO-ekonom
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
