Debatt FN:s humanitära biståndsplan för Myanmar är katastrofalt underfinansierad med bara 10 procent säkrat av de resurser som krävs.
Det är drygt tre år sedan armén kuppade till sig makten i Myanmar, tidigare kallat Burma, genom att gripa Nobelfredspristagaren Aung San Suu Kyi och störta den demokratiskt valda regeringen. Sedan dess råder inbördeskrig mellan regeringstrupperna och de etniska gruppernas miliser. Oppositionen har haft stora framgångar i bl.a. delstaterna Chin, Shan, Rakhaing och Kachin och behärskar nu i stort sett alla gränsövergångar. Regeringstrupperna trängs tillbaka på marken men behärskar luften. Flyget bombar urskillningslöst bostäder, civilpersoner och inrättningar som sjukhus och tempel.
FN uppskattar att 3,1 miljoner människor har drivits från sina hem. Antalet väntas stiga med en halv miljon till slutet av 2024. Sedan kuppen 2021 har militärjuntan dödat 5 330 av sina egna landsmän och -kvinnor. 26 900 människor har arresterats. Hittills i år har 359 civila, bland dem 61 barn, dödats i flyganfall. 50 % av befolkningen lever i absolut fattigdom och en femtedel i akut livsmedelsbrist. Sådant är inbördeskriget.
Vägen till fred är än så länge lång
Sverige ger idag ett betydande humanitärt bistånd inrikes i Myanmar. Tills för några år sedan – när läget var tillfälligt normaliserat – stödde Sida genom Diakonia och den internationella NGO:n The Border Consortium (TBC) också de flyktingar som tagits om hand i läger i Thailand, men inte nu längre. 87 000 flyktingar från militärjuntans attacker och förtryck bor idag i nio läger nära gränsen. 10 000 nya flyktingar anlände under 2023 och tillströmningen fortsätter, på grund av att byar bränts, jordbruksmark minerats och infrastruktur bombats sönder, men också för att juntan har infört obligatorisk och ofta våldsam rekrytering till sin armé, där soldaterna möts av fruktansvärda förhållanden.
Thailand ger inte långsiktiga uppehållstillstånd åt burmeser som flytt efter 2021 års kupp. Regeringen där stöder nämligen officiellt militärregimen i Myanmar. Det har medverkat till att det på den västra sidan av gränsen mellan de båda länderna samlats omkring 83 000 internflyktingar i provisoriska läger. Dessa går p.g.a. säkerhetsläget och otillgänglig djungel inte att nå inifrån Myanmar och de organisationer som opererar från Yangon, inklusive det svenska humanitära biståndet. Däremot nås de av The Border Consortium. TBC kunde, genom att under en följd av år ha byggt förtroende hos de etniska minoriteterna, bistå 300 000 personer på andra sidan gränsen där människorna är trängda mellan gränsfloden och juntans flygbomber.
FN:s humanitära biståndsplan för Myanmar är katastrofalt underfinansierad med bara 10 procent säkrat av de resurser som krävs. Den humanitära korridor som etablerats mellan Thailand och Myanmar har kritiserats hårt och är nu stängd. Med en ny thailändsk utrikesminister härom dagen och det röriga läget i thailändsk politik så är det osannolikt att korridoren återuppstår. De pengar som nu går till FN:s biståndsplan bör, menar vi, liksom en del av det svenska humanitära biståndet inne i landet, omdirigeras till organisationer som TBC för att komma dem som har det allra värst – flyktingarna längs floden – till del.
TBC:s chef Leon de Riedmatten, som har en bakgrund i Internationella Rödakorskommittén, förklarar att TBC:s leveransvägar, partnerskap och fördelningsmekanismer för mat och tak över huvudet är förberedda och redo för eventuell ökad finansiering. Han tillägger: ”Om vår budget fördubblas eller rentav tredubblas så skulle vi också snabbt och utan problem kunna fördubbla eller tredubbla antalet mottagare.”
Myanmar befinner sig just nu mitt i monsunregnen. Det innebär ökad risk för bristfälligt boende, vatten, sanitet och hygien samt dödliga sjukdomar som malaria och denguefeber. TBC har visserligen ansökt om att få bli en av Sidas humanitära partnerorganisationer från 2025, men de humanitära insatserna behövs akut. Vår rekommendation är att anvisa ett bidrag redan i år.
Hur ska det på sikt gå med det krigshärjade Myanmar? Ett visst samförstånd i riktning mot en federal stat har börjat växa fram mellan de etniska krigförande grupperna, men vägen till fred är än så länge lång. Antagligen kan varken juntan slutligt besegra oppositionen eller tvärtom. Militären ger inte utan vidare upp sin makt och sina privilegier. Aung San Suu Kyi, som fortfarande åtnjuter mycket starkt stöd bland befolkningen, är inlåst åratal framåt. Grannländerna är inte mycket att lita till ifall det gäller att ”framtvinga” fred. Men möjligheterna för omvärlden – och Sverige – att bidra till att lindra människors nöd kvarstår.
Jan Axel Nordlander, f.d. ambassadör för mänskliga rättigheter och styrelseledamot i TBC
Bo Forsberg, f.d. generalsekreterare för Diakonia
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
