Bostadspolitik Urbaniseringen i flertalet svenska städer har ökat markant och i många fall byggs det på jordbruksmark eller skog utan att effekterna av dessa byggnationer bedöms, vare sig de miljömässiga, sociala eller ekonomiska effekterna.
Luft- och vattenföroreningar är bland de allvarligaste miljöeffekterna av urbanisering, med föroreningar som rinner ut i sjövatten, särskilt bränsle, rester av byggnadskonstruktioner, tungmetaller och andra föroreningar. Därutöver är miljöeffekten av förlusten av många naturresurser, på grund av ökad tätboddhet, och olika avfall mycket allvarlig.
Vissa anser att urbanisering är en nödvändighet för fastighetsinvesteringar och en indikator på ekonomisk utveckling i allmänhet och utvecklingsnivån i städer i synnerhet. Men denna uppfattning är felaktig eftersom stadsexpansionen kräver fler vägar och serviceanläggningar, vilket ökar transportkostnaderna, orsakar kraftigt ökad trafik, tidsförluster och stigande matkostnader till följd av minskande jordbruksyta.
Klimatet har också förändrats mycket efter urbaniseringen
Ännu farligare är de höga kostnaderna för fastighetsinvesteringar och deras svaga avkastning, liksom den höga risk och långa period av kapitalåtervinning som investeras i fastigheter jämfört med andra investeringsmöjligheter.
Låt oss kort se vad som hände i Sudan (mitt hemland) i detta avseende. Sudan eller ”Matkorgen” som många har beskrivit landet som, har gott om naturresurser. Framför allt: klimatmångfald, vattenkällor (yta, grundvatten och regn), enorma djurrikedomar (får, getter, nötkreatur och kameler) tillsammans med vilda djur och stora mängder jordbruksprodukter. Trots dessa enorma naturresurser har det i Sudan av många anledningar skett en stor försämring av naturen och livsmedelsproduktionen, varav den viktigaste är stadsexpansionen, särskilt i Khartoum (huvudstad) och några andra storstäder.
Klimatet har också förändrats mycket efter urbaniseringen. Temperaturnivåerna har ökat markant under större delen av året. Dessutom har elförbrukningen ökat till följd av den ökade användningen av luftkonditionering/kyla. De skrämmande klimatförändringarna påverkar nederbörden så att det ibland faller kraftigt regn, vilket orsakar förödande översvämningar som dödar många och förstör mångas bostäder.
Denna klimatstörning har ökat komplexiteten i livsmedelsproduktionen eftersom den sudanesiska ekonomin huvudsakligen var baserad på jordbruk. Sudan tvingades importera en stor andel livsmedel, efter att husbyggande övertog de jordbruksmarker som tidigare producerat: grönsaker, frukt, ägg, mejeriprodukter, spannmål och kött. Märk väl att Sudans livsmedelsproduktion är mer organisk medan den importerade maten är full av kemikalier. Det har också förekommit betydande grundvattenföroreningar i Vita och Blå Nilens vatten, till följd av ökat befolkningstryck, bilavgaser och andra föroreningar.
Att stadsbyggande tar över jordbruksmark är ett av de allvarligaste hoten mot mänskligheten i Sverige även om vissa hävdar att de använder ekologiskt eller miljövänligt bygg-/konstruktionsmaterial. Hotet gäller människors och djurs långsiktiga överlevnad och säkerhet. Enligt FN förbrukar stadsområden 60–80 procent av världens totala energiförbrukning och är ansvariga för ”tre fjärdedelar av utsläppen av växthusgaser” (oktober 2019).
Från den tidigare presentationen ser vi de miljömässiga nackdelarna med urbanisering av jordbruksmark, med början i vatten- och luftföroreningar och obalans i biologisk mångfald. De betydande ekonomiska bördorna av detta återspeglas också i låg andel jordbruksmark per capita, höga transportkostnader, kraftigt ökad trafik, tidsförluster och avbrott i användningen av stora finansiella överskott som investeras i byggnader. Det skulle vara användbart att använda FN:s mätverktyg (”Program för mänsklig bosättning”) för att mäta urbaniseringens hastighet/egenskaper och dess potentiella inverkan på befolkningen. Upprustningen av städer sker inte genom att man minskar jordbruksmarken och ersätter den med byggnader (cementskogar). Den ideala utvecklingen av städer sker genom att man skapar en ren miljö, och skapar sociala, medicinska och andra tjänster av hög kvalitet för äldre och personer med särskilda behov. Civil utveckling fullbordas också genom att minska brottsligheten, öka integrationen och diversifiera utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter. Dessa är de verkliga manifestationerna av utvecklingen och främjandet av städer och de behöver inte en destruktiv urbanisering av den omgivande miljön.
Jag vill inte störa relevanta fastighetsinvesteringar och stadsutveckling, utan vill i första hand bevara miljön, samtidigt som vi balanserar och får till en förbättring av och ett optimalt utnyttjande av de stora summor pengar som finns tillgängliga för fastighetsbolag och att de istället investeras i garanterade projekt för hållbar utveckling.
Faisal Awad Hassan, Ph.D. i företagsekonomi
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
