Inflation Ekonomiska prognoser från banker som Nordea och SEB är eniga: vi står inför en räntesänkning i augusti, och fler lär följa under året. Men kommer sänkningarna snabbt nog?
Inför juni månads räntebesked kommenterade Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfelt att styrräntan hade kunnat sänkas redan då. Den behölls dock på 3,75 procent, vilket Daunfeldt menade var skadligt för både hushåll och företag.
Den här gången väntas en sänkning från Riksbanken, men Daunfeldt menar att det kanske är för lite, för sent.
– Jag tycker att man skulle behöva göra en större sänkning, man har höjt räntan för snabbt och för kraftigt tidigare och man skulle behöva korrigera det nu, säger han till Dagens Arena.
Även Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, vill se en snabbare räntesänkning.
– I dagsläget kommer de sannolikt att sänka styrräntan till 3,5 procent, men min uppfattning är att man borde gå snabbare fram än så. Styrräntan är alldeles för hög i Sverige. Inflationen ska ligga på 2 procent, och just nu ligger den enligt Riksbankens egna mått under det.
Inflationen lägre än eurons
Inflationen enligt KPI, som mäter utveckling av varupriser för privata konsumenter, har minskat från 3,7 procent i april till 2,6 procent i juni och juli. KPIF, som är siffran som helst ska ligga på 2 procent, har minskat från 2,3 procent i maj till 1,7 procent i juli.
– Anledningen till att Riksbanken inte sänker mer är att man inte vågar avvika från Europeiska centralbanken, men det är helt orimligt. Riksbanken borde tydligt argumentera för att Sverige har en egen ekonomi och borde ha en egen ränta. I Sverige har de flesta bolånen rörlig ränta, vilket gör inflation mer skadlig här än i resten av Europa, säger Torbjörn Hållö.
Hållö påpekar också att Sverige i nuläget har en lägre inflationstakt än euroområdet.
Räntan kan sänkas flera gånger
Både Torbjörn Hållö och Sven-Olov Daunfeldt tror dock att vi får fler räntesänkningar under året, vilket de anser behövs för att åtgärda den låga tillväxten och höga arbetslösheten.
– Det absolut viktigaste är att vi får en tydlig signal på att fler sänkningar är att vänta. Vi behöver återställa framtidstron hos hushåll och företag. Risken är att utan indikationer på ytterligare räntesänkningar så väljer hushåll att inte konsumera och företag kanske är försiktiga i sina anställningsbeslut, säger Daunfeldt.
Under året har Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen, ofta meningsskiljaktiga i ekonomiska frågor, varit överens om behovet av en snabbare räntesänkning. Ekonomerna Daunfeldt och Hållö har också varit enade i sin kritik mot Riksbankens hantering av inflationen.
– En del av det är helt enkelt att de har valt en linje och haft fel, de har trott att inflationen är mer svårbekämpad än den egentligen blev. Och det är mänskligt att man har svårt att byta linje i efterhand, säger Hållö.
Han får medhåll av Svenskt Näringslivs chefsekonom.
– Det finns någon form av Riksbanksfilosofi att man gärna är lite ”better safe than sorry”. Jag tror att de känner att det är bättre att gå långsammare fram än att riskera att inflationen tar fart, vilket jag inte ser någon egentlig risk för idag. Men det här tankesättet leder till att man ofta höjer för snabbt och sänker för långsamt, säger Daunfeldt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
