Jämställdhet Sedan år 2000 har inkomstgapet mellan män och kvinnor minskat – men för arbetarkvinnorna har löneökningen halkat efter. Detta enligt en rapport från det nybildade Jämställdhetsinstitutet.
Förra veckan lanserades idéplattformen Jämställdhetsinstitutet, som ska bevaka jämställdhet i Sverige. Nu släpper institutet sin första rapport, med fokus på löneskillnader mellan män och kvinnor – och mellan arbetarkvinnor och kvinnor i tjänstemannayrken.
Rapporten ”800 år kvar till jämställdhet?” är sammanställd med hjälp av statistik från SCB, som granskar de genomsnittliga realinkomsterna för män och kvinnor runtom i Sverige. Lönegapet mellan män och kvinnor minskar inte längre, kunde Medlingsinstitutet meddela tidigare i år. Trots bakslag under de senaste två åren har kvinnors andel av mäns inkomst dock ökat från 71 procent år 2000 till 80 procent år 2022. Arbetarkvinnornas löner har däremot inte hållit takten med resten: för dem är skillnaden så liten som 0,8 procentenheter, från 66,1 procent av männens löner år 2000 till 66,9 procent år 2022.
Arbetarkvinnor drabbas även oftare än arbetarmän av osäkra anställningar och dålig hälsa. Kvinnors ökade ansvar för hemmet gör att kvinnor i tjänstemannayrken också sjukskrivs oftare än männen, men siffrorna är betydligt högre för arbetarkvinnor. Livslängden för arbetarkvinnor med förgymnasial utbildning sjunker i dagsläget, vilket inte stämmer för andra grupper.
Slutar jobba avlönat i oktober
Lina Stenberg, som startade Jämställdhetsinstitutet, menar att klass och kön ofta hör ihop, vilket har en tendens att förbises i samtida jämställdhetsdebatter.
– Om man ska prata om jämställdhet och att få ett jämställt samhälle, då betyder det att de som har det sämst ska lyftas. Och i Sverige, liksom i många andra länder, så är det tydligt att det är klass och etnicitet som behöver läggas till i könsdiskussionerna, säger hon till Dagens Arena.
En annan aspekt av den ekonomiska ojämlikheten är skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda kvinnors lönevillkor. ”Jämförs kvinnors löneinkomster med männens, slutar de jobba avlönat den 18 oktober 2024”, skriver Lina Stenberg i sin rapport. För arbetarkvinnor är datumet den 31 augusti, och för utlandsfödda arbetarkvinnor är det redan den 16 juli.
Arbetarkvinnorna är ”osynliggjorda”
För Lina Stenberg är det självklart att kvinnor behöver konkreta, materiella förändringar ifall de ska nå en mer jämställd position i samhället. I Jämställdhetsinstitutets rapport föreslås därför bland annat en starkare familjepolitik, en ökad medvetenhet om könsdiskriminering och bättre löner inom offentlig sektor. Många av åtgärderna är politiska, men Stenberg vill också att kvinnor ges större utrymme i avtalsrörelser. Idag jobbar många arbetarkvinnor deltid, vilket kostar dem i genomsnitt 5000 kronor i månaden. Detta för att heltidsanställningar inte erbjuds.
– Det finns många på vänsterkanten som kanske bara måste påminnas om att det här perspektivet måste med. Att arbetarkvinnor halkar efter är så uppenbart. Att kvinnor har mindre pengar är också ett resultat av dåliga arbetsvillkor. Alla ska kunna jobba heltid om de vill, och få en rimlig lön.
För att bättre kunna påverka politiken på riksdags- och regeringsnivå vill Stenberg synliggöra arbetarkvinnorna som grupp.
– Jag har inte jättehöga förhoppningar på att den här regeringen kommer vända helt i hur man ser på jämställdhet och klass. Men däremot så tänker jag att, det är ju faktiskt så att hälften av Sveriges kvinnor är arbetarkvinnor. De är också väljare. Och alla partier måste då fundera på hur de ska göra de här väljarna nöjda, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
