Anna Danielsson Öberg

Krönika Snart väntar en ny besvärlig avtalsrörelse. Rekordmånga avtal ska förhandlats samtidigt. Och det mesta tyder på att fackens lönekrav kommer att vara högre än tidigare.

Hela 500 kollektivavtal löper ut våren 2025. Det betyder att löner och villkor för 3,4 miljoner anställda ska omförhandlas. Och den här gången kräver facken rejäla reallöneökningar, efter ett par dystra år.

LO:s nya avtalssekreterare, Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls ordförande Marie Nilsson och Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt betonar alla samma sak.

Den lönenivå de siktar mot innebar löneökningar per år på runt 4 procent. Alltså betydligt mer än löneökningarna på 2,5 procent per år som varit fallet mellan 2010 och 2022. Det fackliga återkommande uttrycket är att det nu är dags för en uppväxling av löneökningarna.

Vinstandelen i näringslivet ligger på historiskt höga tal

 

Den svenska konkurrenskraften är god och vinsterna höga i näringslivet och ger utrymme för högre löner. En rapport från LO-ekonomerna ger tydligt stöd för den lönemässiga uppväxlingen.

Rapporten visar att vinstandelen i näringslivet ligger på historiskt höga tal. Förra året var vinstandelen 40,7 procent i näringslivet. Det är den högsta noteringen på nära 30 år. Samtidigt har den del som går till löner minskat, enligt rapporten.

Att arbetsgivarna inte delar den här bilden är förväntat och förutsägbart. Som vanligt hänvisas till att företagens konkurrenskraft urholkas om löneökningarna blir för höga. Förra årets löneökningstal i avtalen (dryga 4 procent) ska betraktas som ett undantag, enligt arbetsgivarna.

Om den fackliga enligheten verkar vara väldigt bred när det gäller behovet av att växla upp löneökningstakten gäller det inte arbetstidsfrågan – åtminstone inte inom LO.  Den enighet som fanns bland LO-förbunden vid LO-kongressen är inte längre lika tydlig. Då fattades beslutet att arbetstiden ska kortas genom avtal och inte lagstiftning. Åtminstone i första hand.

Sen kom den socialdemokratiska arbetsgruppens förslag om arbetstidsförkortning som S-kongressen ska ta ställning till. Enligt förslaget ska arbetstiden sänkas till 35 timmar, genom en lagstiftning. Men det ska ta tid. Fullt genomfört ska förkortningen vara först 2035.

I gruppen bakom förslaget ingår Handelsordföranden, Linda Palmetzhofer och GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö. Båda var med och fattade beslut på LO-kongressen om att LO i första hand skulle satsa på att korta arbetstiden via avtal.

När förslaget presenterades uttalade sig Kommunals ordförande, Malin Ragnegård positivt. Det har däremot inte Veli-Pekka Säikkälä och IF Metalls ledning gjort. De är kritiska till att gå lagstiftningsvägen. Vad det här innebär för hur LO:s kravlista ser ut när det gäller arbetstidsfrågan återstår att se. Avtalsförsök först och lag sen, eller?

Men om LO tvekar om vägvalet finns andra fackförbund som bestämt sig – kortare arbetstid via avtal. Efter drygt två månaders konflikt fick Vårdförbundet i somras ett avtal med en liten arbetstidsförkortning för vissa medlemmar – men definitivt inte alla. Och så snart avtalet var undertecknat lovade Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro att fortsätta kampen i nästa avtalsrörelse, alltså i vår. Det kommer påverka hur andra tjänstemannaförbund agerar.

Arbetsgivarna har som bekant en rad argument emot arbetstidsförkortning och det främsta är att det är för dyrt. Samtidigt visar flera undersökningar att kortare arbetstid gynnar både tillväxt och välfärd. Arbetsgivarnas argument anses därför något ihåligt. Efter en artikel i Dagens Nyheter fick trovärdigheten sig ytterligare en knäck. Den visade att anställda på Svenskt Näringsliv jobbar mindre än många andra tjänstemän. Under sommarens tre månader minskar arbetstidsmåttet på Svenskt Näringsliv till 32,5 timmar per vecka och under övriga månader är arbetstidsmåttet 37,5 timmar per vecka – sammantaget betydligt mindre än vad många andra tjänstemän arbetar.

Så här långt finns inga beslut från LO om hur arbetstidsfrågan ska hanteras. Enligt Veli-Pekka Säikkälä pågår ett internt arbete som inleddes direkt efter kongressen. Men det börjar dra ihop sig – om några månader ska avtalskraven spikas.

Anna Danielsson Öberg