Det handlar om ett extremväder med ett dramatiskt temperaturskifte.
Väderkartans illustration av nederbörd går från duggregnets ljusblå, via regngrönt till spöregnets ilsket röda färg. I helgen var väderkartorna över Centraleuropa mörkröda, och över min andra hemstad Wien: lila. Det är färgen för massivt, ihållande störtregn under timmar och dagar.
Det enorma oväder som har drabbat Österrike och övriga länder i Centraleuropa under de senaste dagarna har lamslagit hela samhällen.
I Wien har Wienfloden, som rinner genom de kvarter där jag bott under tio år av mitt liv, förvandlats från en rännil till en brusande älv av lerfärgat vatten. Fyra av fem tunnelbanelinjer är inställda, skoleleverna har fått ledigt från skolan, i regionen runt Wien råder undantagstillstånd, över hela Österrike avråder statliga järnvägsbolaget från icke absolut nödvändiga resor.
Detta är denna insikt som nu lägger sig över länderna längs med Centraleuropas stora floder
Det är inte första gången Österrike drabbas av översvämningar, tvärtom, i den här delen av Europa lever man i ständig medvetenhet om att de stora floderna förr eller senare kommer att svämma över, de flerhundraaåriga korsvirkeshusen i Donaudalen har årtal ingraverade på fasaden som minner om hur högt vattnet stod 1572, 1670, 1787.
Hundertwasser är ett begrepp: vart hundrade år förväntar sig österrikarna att Donau ska svämma över sina bräddar, hela samhället är rustat. Här finns dammar och reservoarer som kan fyllas upp, lager av sandsäckar, de frivilliga brandkårerna kan mobiliseras till sista tonåring, nu jobbar de dygnet runt med att säkra dammluckor, pumpa vatten ur källare och undsätta nödställda.
Det handlar om ett extremväder med ett dramatiskt temperaturskifte. På en vecka droppade termometern från klibbande 30-gradig sensommarvärme till iskalla vindar knappt över nollstrecket.
På gatorna längs med Wienfluß ligger drivor av döda svalor. De levde under broarna och byggde bon längs med kanalkajerna. Nu har de trängts bort av vattenmassorna, de hittar ingenstans att söka skydd från vätan, och de har överraskats av kylan. Vid de här temperaturerna borde de för länge sedan ha varit på väg söderut, nu fryser de ihjäl på trottoarerna. Förtvivlade människor försöker torka dem, rädda dem inomhus, men de är så många.
Ändå är det kylan som varit räddningen. Om inte en del av nederbörden förvandlats till snöoväder över Alperna hade översvämningarna varit ännu mer allvarliga. Ett tiotal mil från Wien ligger meterhöga drivor på hus och insnöade bilar, snön har fällt träd över alpvägarna och skurit av hela samhällen från omvärlden, men det är tur för snön är sparat vatten. Istället för att rusa ner i dalgångarna och fylla Wienflodens och Donaus biflöden ligger snön kvar. Om det inte hade snöat under de två kritiska lila stormdagarna hade kvadratmil av Österrikes bebodda yta stått under vatten, enligt meteorologerna.
Nästa gång kanske det inte snöar. Detta är den insikt som nu lägger sig över länderna längs med Centraleuropas stora floder: extremvädren kommer att bli vanligare, det som tidigare inträffade vart hundrade år kommer att hemsöka oss många gånger under vår livstid.
Den här gången var det ett ovanligt starkt lågtryck från norr som mötte osedvanligt varm luft från söder. Men det finns ytterligare en orsak till de enorma regnmängderna, och den dimensionen beror på klimatförändringarna, enligt meteorologen Manuel Oberhuber. Det har varit rekordtemperaturer över Medelhavet och Svarta havet den här sommaren, varmare än någonsin tidigare uppmätt, vilket leder till att luften är laddad med mer vatten än vanligt. När luftmassorna nu krockar över Österrike med vindbyar på över 80 km i timmen, innehåller de enorma mängder nederbörd.
Översvämningarna påminner oss om att klimatförändringarna ställer helt nya krav på beredskap, även i länder med historiska erfarenheter av extrema väderhändelser. Men också om konsekvenserna av att uppvärmningen tillåts fortsätta. Om bara några år kommer det att vara ännu varmare över Medelhavet, och kanske för varmt för att det ska kunna snöa.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
