Det handlar om solidaritet, men är lika väl ekonomiskt rationellt.

Juli 2018. Sammanlagt över 300 skogsbränder drabbar Sverige under sommaren. I Ljusdals kommun är situationen kritisk. Tre skogsbränder har i princip omringat orten Kårböle och sprider sig snabbt vidare. Omkring 200 människor tvingas till evakuering.

Våren och sommaren 2018 präglades av varma temperaturer och närmast obefintlig nederbörd. Regnovädret och översvämningarna i Centraleuropa efter stormen Boris framfart tidigare i veckan innebär den raka motsatsen rent vädermässigt, men har flera saker gemensamt. Båda är väderfenomen som kommer bli allt vanligare när klimatet blir mer och mer påverkat av våra fossila utsläpp, och båda ställer krav på ökat samarbete med våra grannländer i Europa.

Den tydligaste bilden av hjälpen vi fick utifrån är när polsk brandkår välkomnas av applåderande människor

Extremväder i klimatförändringarnas spår gör det uppenbart att vi så fort som möjligt måste vända utvecklingen och minska våra utsläpp. Vi måste också anpassa våra samhällen till ett allt mer varierat väder; dagvattensystem måste kunna hantera större mängder vatten, nybyggnationer måste ha större marginal till havet och jordbruket måste anpassas till perioder av såväl torka som skyfall.

När skogarna i Sverige stod i lågor 2018 var det inte Sverige ensamt som lyckades stoppa bränderna innan någon människa skadades. Den tydligaste bilden av hjälpen vi fick utifrån är när polsk brandkår välkomnas av applåderande människor längs motorvägen genom Sverige. Förutom Polen, fick Sverige på olika sätt stöd i brandbekämpningen av Danmark, Finland, Norge, Litauen, Frankrike, Tyskland, Italien och Portugal. Utan det europeiska samarbetet hade bränderna kunnat drabba oss mycket värre.

Skogsbränderna 2018 var ett tydligt exempel på Sveriges obefintliga beredskap, säger några. Säkert finns det fog att säga att vi kunde varit bättre förberedda, men det vore samtidigt helt orimligt att kräva att Sverige ensamt ska klara av varje möjlig kris som kan tänkas inträffa. Det skulle vara oerhört dyrt och är helt enkelt praktiskt ogenomförbart.

Med ett gemensamt samarbete med andra länder blir möjligheten att vara förberedd för flera olika scenarion mycket större. När klimatförändringarna både ökar frekvensen – och magnituden – av extremväder måste samarbetet bli ännu bättre.

Nu forsar vattnet fram på gator i flera städer i Polen, Österrike, Rumänien och Tjeckien och minst 16 människor har omkommit. Polen har begärt stöd från EU och självklart ska Sverige bidra med hjälp och stötta i räddningsarbetet. Ett gott krissamarbete gör att varje enskilt land kan lägga mer resurser på annat än brandflygplan som för det mesta står kvar i hangaren. Det är god ekonomisk hushållning helt enkelt.

Men ytterst handlar det förstås om solidaritet med våra grannländer, vi hjälps åt när det behövs.