Österrike På söndag går Österrike till val. Just nu leder Frihetspartiet (FPÖ) och det kan bli första gången sedan 1945 som ett högerextremt parti får flest röster. Ledaren Herbert Kickl har utnämnt sig själv till ”volkskanzlern”.
– Sist vi hade en sådan gick det inte så bra, det var Adolf Hitler, säger statsvetaren Brigitte Pircher.
På söndag går österrikarna till val. Den stora frågan de senaste månaderna har varit det högerextrema Frihetspartiets (FPÖ) framgångar. Partiet är just nu det största i opinionsundersökningarna med 27 procents stöd. På andra plats ligger konservativa Österrikes folkparti (ÖVP), som i dag leder landet tillsammans med De gröna (Die Grünen), med 25 procent.
– För första gången sedan 1945 kan det bli så att ett högerextremt parti får flest röster. Många organisationer i civilsamhället är nu aktiva och varnar för regeringens ledarskap och FPÖ:s delaktighet, säger Sieglinde Rosenberger, statsvetare vid Wiens universitet.
FPÖ har länge varit ett skandalomsusat och kontroversiellt parti. Det bildades 1956 och hade då ett nära band till nazismen, de två första ordförandena var tidigare SS-officerare. Partiet utvecklades sedan till ett populistiskt och antielitistiskt parti, men ständigt invandringskritiskt och känt för kontroversiella uttalanden.
När FPÖ för första gången blev ett regeringsparti efter valet 1999, då under ledning av Jörg Haider som bland annat lovordat Adolf Hitlers arbetsmarknadspolitik, väcktes starka reaktioner i EU och det infördes sanktioner mot Österrike.
Fästning Österrike
Men några sådana reaktioner blev det inte efter valet 2017 då FPÖ bjöds in att sitta i regering med ÖVP. Och det lär inte heller bli det efter valet på söndag, påpekar Brigitte Pircher, statsvetare vid Södertörns högskola.
– Det ser helt annorlunda ut i EU nu och det sitter flera högerextrema partier i medlemsländernas regeringar, säger hon.
FPÖ:s politiska program ”Festung Österreich” (Fästning Österrike) handlar bland annat om att öka återvandringen, stärka gränserna och att kunna bryta med internationella konventioner gällande asylsökande. Redan under partiets tid i regeringen mellan 2017 och 2019 införde man en strikt migrationspolitik, som till stor del tagits över av ÖVP.
Partiet har också vänskapsband med Putins parti Enade Ryssland och vill att Österrike slutar ge stöd till Ukraina. På senare tid har också partiledaren Herbert Kickl väckt uppmärksamhet efter att ha utnämnt sig själv till ”volkskanzlern”.
– Sist vi hade en sådan gick det inte så bra, det var Adolf Hitler. Inget parti vill regera tillsammans med FPÖ, förutom ÖVP, och de har sagt att de helst inte sitter i regering tillsammans med Herbert Kickl. Men så kommer det troligtvis att bli och den stora frågan då är vem som blir nästa förbundskansler, säger Brigitte Pircher.
Vanligtvis är det partiledaren från det största partiet som blir förbundskansler, men Österrikes president Alexander Van der Bellen (tidigare från De gröna, nu oberoende) har sagt att han inte kommer att godkänna en regering som leds av FPÖ. En stökig regeringsbildning väntar efter söndagens val, konstaterar Brigitte Pircher.
Svag opposition
Att FPÖ ändå kunnat växa sig så stora beror enligt Sieglinde Rosenberger på missnöjet mot invandringen, vilket är partiets starkaste fråga. Samtidigt har Socialdemokraterna (SPÖ) haft stora interna slitningar det senaste året, med tre omröstningar om en ny partiledare. Detta har försvagat oppositionen, menar Sieglinde Rosenberger.
Trots att Österrike drabbades hårt av översvämningar i förra veckan, både i förbundslandet Niederösterreich och i Wien, har klimatet inte varit en stor fråga det här valet, påpekar Brigitte Pircher. De gröna har snarare tappat stöd sedan valet 2019, från 14 till 9 procent.
Någon riktig mitten finns inte längre i österrikisk politik, framhäver Brigitte Pircher. Väljarna har dragits allt längre höger- och vänsterut. Det kan man också se i en annan överraskande trend. Österrikes kommunistiska parti (KPÖ) har gjort flera regionala framgångar de senaste åren. Nu ligger partiet mellan 3 och 4 procent i opinionsundersökningarna inför valet på söndag, jämfört med 0,8 procent i valet 2019.
Klarar de 4-procentspärren och kommer in i parlamentet är det första gången sedan 1959.
– Det är väldigt överraskande att KPÖ har vunnit så mycket. Det är social bostadspolitik som är den stora anledningen. Men vad vi ser är också typiskt för politik i dag, en polarisering där mainstream-partier förlorar väljare till partier långt till höger och vänster, säger Brigitte Pircher.
Sieglinde Rosenberger är dock skeptisk till att partiet klarar spärren och menar att undersökningarna är för osäkra.
– KPÖ kommer definitivt göra sitt bästa resultat på länge. Partiet är redan framgångsrikt i större städer där hyrorna är höga och bostadsfrågor utgör ett stort problem. Om partiet kommer in kommer det vara en stark opposition i sociala frågor, särskilt bostadspolitiken, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
