Grundläggande för demokratin och en förutsättning för mer progressiv politik.
Den som är satt i skuld är icke fri. Så heter Göran Perssons bok från 1998 om hur Sveriges finanser sanerades efter 1990-talskrisen. Bokens baksida beskriver den som en ”oundgänglig bok för alla som vill förstå de händelserika år då vi i Sverige mödosamt återvann vår ekonomiska frihet”. Helt säkert finns det många som blir provocerade av Göran Perssons historieskrivning, men stålbadet under 1990-talet har trots allt gett oss goda förutsättningar för framtida reformer.
Utgångsläget vi i Sverige har, med sunda statsfinanser och budgetar som ofta visar överskott, är dock något andra länder bara kan drömma om
Riktar man blicken ut i Europa är det faktiskt flera länder som i detta nu har en begränsad ekonomisk frihet, just på grund av en tidigare odisciplinerad budgetkultur. Pandemin, ökade försvarsutgifter och stödet till Ukraina har fått underskotten att öka ytterligare, vilket i flera fall satt igång olika regelverk för att sanera finanserna. I Storbritannien brottas Labourpartiets finansminister Rachel Reeves med underskott i budgeten som till stor del måste mötas med antingen högre skatter eller nedskärningar. Den tyska trafikljus-regeringen hindras av den så kallade skuldbromsen, Schuldenbremse, som tvingar den federala budgeten att inte gå med större underskott än 0,35 procent av BNP.
I båda länderna utreder och argumenterar opinionsbildare för nya sätt att beräkna skuldsättningen, för att tillåta högre lån och därigenom frigöra mer resurser. Precis som i Sverige läggs vikten i argumentationen på de stora investeringsbehoven och klimatomställningen. Utgångsläget vi i Sverige har, med sunda statsfinanser och budgetar som ofta visar överskott, är dock något andra länder bara kan drömma om. Senast Storbritannien hade ett överskott i statsbudgeten var år 2000 och Tyskland har haft årliga underskott på mellan 2 och 4 procent av BNP sedan pandemin.
Ibland anklagas det svenska finanspolitiska ramverket, då särskilt med fokus på överskottsmålet, för att begränsa det demokratiska inflytandet över finanspolitiken. Både moderata och socialdemokratiska finansministrar har ursäktat frånvaron av större satsningar med just överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket. Liknande kritik om demokratiskt underskott riktas nu mot ramverken i Tyskland och Storbritannien.
Man ska dock vara medveten om att flera delar av Sveriges finanspolitiska ramverk är demokratiska hörnstenar; som till exempel den externa uppföljningen eller kravet på öppenhet och tydlighet. Men även utgiftstaket och den strama budgetprocessen är viktiga ur demokratisynpunkt. Tack vare den strama budgetprocessen där utgifter prövas mot varandra och där myndigheter inte ges retroaktiv kompensation har Sverige fått en mycket god budgetdisciplin. Demokratiskt? Ja, att en regering har kontroll över utgifterna i budgeten är viktigt, eftersom den ekonomiska politiken är en så central del av regeringens politik.
Vi ska vara glada att Sveriges budgetdisciplin är så god. Det är en tillgång som kommer att vara ännu viktigare när vi i framtiden genomför statliga investeringar med lånade medel.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
