Asylrätten Brister i Migrationsverkets asylutredningar diskuterades på ett seminarium i riksdagen i veckan. Thord Eriksson lyssnade – och gick därifrån nedslagen, övertygad om att inget kommer att bli bättre.
Onsdag eftermiddag och i förstakammarsalen pågår ett seminarium om rapporten “Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen” som släpptes förra måndagen. Statskontoret har gjort rapporten på regeringens uppdrag – och kommit med några huvudsakliga slutsatser.
Flera brister
En är att asylbesluten skiljer sig åt beroende på var de fattas – Migrationsverket är indelat i tre geografiska regioner. En person som nekats asyl i en del av landet kunde alltså ha beviljats uppehållstillstånd i en annan, och vice versa. Som en tombola, även om Statskontoret aldrig skulle använda just det ordet.
En annan är att informationen om verksamheten som når Migrationsverkets ledning har stora brister. ”Vi bedömer därför att generaldirektören saknar tillräckligt underlag för att ta sitt ansvar för den rättsliga kvaliteten inför regeringen.”
Ännu en slutsats är att bristerna inte är systematiska – men att underlaget för rapporten egentligen inte har räckt till för att göra säkra bedömningar om rättssäkerheten.
96 procent fick avslag
Det som enligt Statskontoret hade behövts är en systematisk granskning av enskilda ärenden. Som tur är har sådana gjorts på andra håll. RFSL:s jurist Aino Gröndahl är en av talarna under seminariet. I en rättslig utredning gick RFSL igenom 1360 domar och asylbeslut i hbtqi-ärenden. Andelen avslag var 96 procent.
Som exempel på vad som lett till detta massiva avfärdande av asylskäl framhåller Aino Gröndahl att risken för avslag var särskilt stor för den som endast berättat om positiva känslor för sin sexuella läggning.
– Myndigheten villkorar uppehållstillstånd med att man ska känna självhat.
50 klagomål
En annan systematisk genomgång är genomförd av kristna samfund i samarbete med Skandinaviska människorättsadvokaterna och resulterade i den så kallade Konvertitutredningen. Underlaget bestod av drygt 600 ärenden och det som tonade fram i Migrationsverkets beslutsfattande var bland annat en brist på kunskap om kristen tro, låg tilltro till skriftliga bevis i form av exempelvis dopbevis och andra intyg samt orealistiskt höga krav på de asylsökandes kunskap om kristen tro. Frågor ur asylutredningar har satts samman till ett test. Det har hänt att präster och till och med biskopar i Svenska kyrkan gjort testet och blivit kuggade.
Advokaten Ruth Nordström berättar att 50 klagomål gällande konvertiters asylutredningar har skickats till FN sedan 2019. Det har lett till en lång rad stoppade utvisningar och fyra prickningar i FN:s kommitté mot tortyr. Hon framhåller att det klander som riktas mot Sverige är folkrättsligt bindande, men att genomslaget hos Migrationsverket ändå är måttligt.
– De rättsliga ställningstagandena måste följas, man måste se till att beslutsfattarna förstår och följer dem.
Ändrad praxis
I ett annat anförande sätter advokaten Karin Gyllenring från Asylbyrån fingret på hur Migrationsverket plötsligt kan ändra sin praxis och följderna det kan få. Ett autentiskt exempel handlar om en familj: mamma, pappa och två döttrar. De fick avslag på sin asylansökan men kunde ändå stanna i Sverige eftersom mamman hade arbetstillstånd och jobbade. Efter några år ansökte de om permanent uppehållstånd, vilket alla beviljades – utom äldsta dottern som hunnit fylla 18 och i stället blev utvisad.
Tidigare hade även 18-åringen fått sitt uppehållstillstånd beviljat, men strax efter de skärpningar av utlänningslagen som riksdagen klubbade igenom 2021 började Migrationsverket besluta på annat sätt.
– Det är inte bara inhumant, det strider också mot internationella konventioner, säger Karin Gyllenring.
Hon avslutar anförandet med att lakoniskt önska Migrationsverket lycka till med rättssäkerheten. Det kan behövas.
UNHCR mer positiva
Från politiskt håll har det bland annat aviserats restriktiv användning av tolkar och slopad juridisk hjälp – nya migrationspolitiska grepp som inte kommer att ge mer rättssäkerhet. Migrationsdomstolarna förmodas korrigera Migrationsverkets bedömningar. Selma Gušić från Institutet för mänskliga rättigheter påpekar att deras avgöranden i många fall också är behäftade med brister.
Med adress till Statskontoret påpekar seminariets moderator Louise Dane, som också är doktor i offentlig rätt och jurist på Asylrättscentrum, att det inte står helt klart hur någon kan uttala sig om rättssäkerhet utan att också ha granskat domstolarnas överprövningar av Migrationsverkets beslut.
Seminariets enda entydigt positiva röst tillhör Gisela Thäter från FN:s flyktingorgan UNHCR:
– Jag blir förvånad över era kritiska slutsatser. Vi framhåller ofta Migrationsverket som ett gott exempel på hur asylprocessen kan genomföras.
I en paus är det någon som påpekar att Sverige är en av UNHCR:s största finansiärer – till och med den allra största när det gäller icke öronmärkt stöd.
– Så hon måste väl säga så där.
Kvalitet mot produktivitet
När Per Löwenberg, chef för Migrationsverkets migrationsrättsenhet, till slut får ordet säger han sig inte kunna bemöta allt som har sagts. Han koncentrerar sig på Statskontorets rapport.
– Vi känner igen oss i hur man beskriver arbetssätt och brister.
Bristerna i enhetligheten ska stärkas, en ärendegenomgång göras och rapporten analyseras i sin helhet. Sedan säger Per Löwenberg det som mer än det mesta kommer att dröja sig kvar efter seminariet:
– Kvaliteten måste balanseras mot produktiviteten.
En eventuell strävan efter hundraprocentig rättssäkerhet står i konflikt med tempot i beslutsfattandet. Finns det verkligen en vilja att höja asylutredningarnas kvalitet?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
