Ojämlikhet På grund av skattesänkningar för de rikaste och mindre satsningar på välfärden tappar Sverige fyra placeringar i det globala jämlikhetsindexet Commitment to Reducing Inequality Index. På fyra år har Sverige backat 14 placeringar. Det konstaterar biståndsorganisationen Oxfam.
Vartannat år uppdaterar biståndsorganisationen Oxfam, tillsammans med Development Financial International, det globala jämlikhetsindexet Commitment to Reducing Inequality Index. Indexet rankar länder efter vilka effekter deras politiska beslut har på ojämlikheten. Sedan mätningen 2020 har Sverige rasat 14 placeringar, till plats 24 av 164 länder, och är sämst i Norden. Sedan senaste mätningen 2022 har Sverige backat fyra placeringar.
– Tyvärr konstaterar Oxfam att Sverige under flera decennier misslyckats med att minska ojämlikheten. Och politiken som förs just nu gör att klyftorna fortsätter att öka. Den senaste statsbudgeten är ett tydligt exempel på hur regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar de som redan har råd. Ojämlikhet leder till otrygga samhällen, där missnöje gror och tilliten människor emellan minskar, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam Sverige.
För att mäta vilken effekt politiska beslut har på ekonomisk ojämlikhet utgår Oxfam från tre områden: skattepolitik, investeringar i välfärden och arbetstagares rättigheter. Det är framför allt på grund av förändringar i skattepolitiken som Sverige rankas lägre i indexet, menar Oxfam. På det området ligger Sverige i årets mätning på plats 114 av 164, vilket innebär att vi tappat elva platser sedan senaste mätningen 2022.
Längre vårdköer
Organisationen påpekar att Sverige de senaste två åren sänkt skatten för de rikaste, nu senast genom sänkt marginalskatt som från och med 2025 innebär 23 miljarder i förlorade skatteintäkter. Något som enligt Oxfam slår mot både välfärden och individer. På området välfärd har Sverige tappat fem placeringar sedan 2022, till plats 16 av 164. Vårdköerna blir längre, 15 procent går ut skolan utan gymnasiebehörighet och en striktare byråkrati gör att färre blir beviljade stöd även om de har rätt till det, framhåller Oxfam.
– Den nuvarande skattepolitiken gynnar de allra rikaste, medan de som lever i fattigdom behöver bära den största bördan. Det leder till att resurserna koncentreras hos ett fåtal, samtidigt som vanliga medborgare kämpar med stigande levnadskostnader och minskad tillgång till viktiga välfärdstjänster. Detta beror i stor utsträckning på bristande skattesystem och nedmonterad välfärd, säger Suzanne Standfast.
Vad gäller arbetstagares rättigheter ligger Sverige på plats sex, vilket är samma placering som senaste mätningen för två år sedan. Att Sverige rankas högt på det området beror enligt Oxfam på fackets starka ställning i Sverige.
För att Sverige ska få bukt med den växande ojämlikheten menar Oxfam att det behövs en ny förmögenhetsskatt. Den skulle enligt organisationen kunna generera 158 miljarder kronor årligen och säkerställa att de rikaste bidrar till det gemensamma.
– Sverige behöver ett progressivt skattesystem som säkerställer att de allra rikaste är med och finansierar det gemensamma, med en liten del av sin förmögenhet. Både makt och resurser behöver omfördelas för att komma åt ojämlikheten, säger Suzanne Standfast.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
