Det räcker inte med balans- eller underskottsmål. Ramverket måste förändras.

I dag den 21 oktober presenteras Arena Idés förslag på ett nytt finanspolitiskt ramverk. Det är ett konkret förslag på hur ramverket kan förändras för att ta ett bättre helhetsgrepp om ekonomin. Vi föreslår att staten övergår till en uppdelad drift- och investeringsbudget, inför det nya måttet strukturell investeringstakt, ersätter överskottsmålet med ett differentierat saldomål, samt att staten tar över de kommunala lånen.

Utöver dessa större förändringar föreslår vi även en ny målformulering, som breddar perspektivet till hela samhällsekonomin och inte bara tittar på skuldnivån, samt att pensionssystemet redovisas separat.

En annan konsekvens av nuvarande ramverk är att skattesänkningar premieras framför samhällsnyttiga investeringar

Problemet med nuvarande finanspolitiska ramverk är att det har ett kortsiktigt perspektiv med ett alltför ensidigt fokus på finansiellt överskott. Det ensidiga fokuset på ett årligt budgetsaldo gör att långsiktiga variationer i investeringsutgifter inte kan hanteras inom ramverket. På 1960- och 1970-talet genomförde Sverige enorma investeringar som vi länge kunnat skörda frukterna av utan att göra några nämnvärda nya satsningar. Nu börjar rekordårens investeringar sjunga på sista versen och vi står inför en ny våg av stora investeringar.

En annan konsekvens av nuvarande ramverk är att skattesänkningar premieras framför samhällsnyttiga investeringar. Idag är det inte ens möjligt att under ett antal år spara ihop en buffert för att sedan genomföra investeringarna, eftersom det skulle innebära underskott under året då investeringarna genomförs. Istället har vi en situation där minskade investeringsutgifter, antingen på grund av cykliska skäl eller medvetna beslut, skapar ett budgetöverskott som politiker måste använda under året. De har ingen nytta av att pengarna läggs på hög eftersom de inte kan användas senare. Visst händer det ibland att utrymmet används till en välfärdssatsning, men allt som oftast går det till skattesänkningar, eftersom det är vad väljarna tydligast märker av. På detta sätt bantas successivt den offentliga budgeten och möjligheten till nya investeringar försvinner.

När nu Socialdemokraterna gjort upp med Centerpartiet och Tidöpartierna om ett nytt saldomål, ett balansmål, står det klart att investeringsbehoven inte kan mötas inom nuvarande ramverk, utan att välfärden åläggs stora besparingar eller skatterna kraftigt höjs.

En viss – svag – förhoppning finns dock, och det är att balansmålet troligen bara är ett spel för galleriet från politikerna, som inte vågar ta ordet underskott i mun. Om allt fler investeringar i framtiden tas utanför budgeten är ramverket och totalbalanseringsnormen snart urholkad. Det är inte den bästa vägen, men på sikt leder det till en uppdelad drift- och investeringsbudget, vilket är precis vad Arena Idés skuggöversyn förordar.