Krönika I USA är det vanligt att tala om olika väljarkategorier – i Sverige uppfattas samma sak som identitetspolitik. Tanvir Mansur drar lärdomar från amerikansk politikbevakning.
Det är slutspurt i det amerikanska presidentvalet och svenska medier rapporterar om USA på ett sätt som de inte gör om Sverige. I Morgonstudion i SVT intervjuas en expert om en ny opinionsundersökning. På skärmarna bakom programledarna syns en stor amerikansk flagga. Det är Adam Hjortén, lektor i Nordamerikastudier, som pratar om undersökningen. Den visar att män, och särskilt svarta män, inte kommer rösta på Kamala Harris i samma utsträckning som kvinnor.
För oss som har följt bevakningen av de svenska riksdagsvalen känns det här språkbruket annorlunda. I USA är det vanligt att bryta ner väljarna i kategorier som ålder, kön och framför allt socialt konstruerad ”ras”. Det gör inte bara journalister, utan även valanalytiker och partierna själva. Så det gör svenska medier också.
Ekot i Sveriges Radio har rubriken ”Nya mätningen – latinoväljare dras till Trump”. Omni skriver att ”Svarta väljare kan fälla avgörandet i Georgia”. På det här sättet beskriver SVT, Svenska Dagbladet och andra medier hur viktiga de här gruppernas röster faktiskt är. Det är ord och analyser de aldrig skulle använda om afrosvenskar eller svenskar med bakgrund i Latinamerika.
I Sverige förnekar vi snarare att det kan finnas generella väljarintressen i minoritetsgrupper
I USA behöver partierna nå ut till stora väljargrupper. Det är därför Kamala Harris ägnar de sista veckorna åt att dyka upp i svarta poddar som The Shade Room och The Breakfast Club. Hon vill vinna över unga svarta väljare. De är subjekt. De har alltså egna viljor och önskemål om landets framtid. Väljarna blir intervjuade och deras viljor analyseras och de blir betydelsefulla under valtider. Politikerna behöver anpassa sin politik efter dem eller forma sin kommunikation för att övertyga dem.
Kamala Harris blir också intervjuad av Telemundo, den latinamerikanska TV-kanalen. Samtidigt håller Donald Trump ett rundabordssamtal för latinamerikaner. TV4 rapporterar:
”Förutom att framhålla det arbete som Trump gjort för latinamerikaner passade han även på att ge en känga till Demokraterna och deras kandidat Kamala Harris inför presidentvalet i november.”
Samtidigt arbetar föreningar i USA för att höja valdeltagandet i olika väljargrupper runt om i landet.
– Det finns systemisk rasism som vi utstår, som ingen pratar om, som håller svarta män från att gå och rösta, förklarar borgmästaren Mondale Robinson för SVT Nyheter.
Det finns liknande mönster i Sverige, men det är sällan det uppmärksammas.
I Sverige förnekar vi snarare att det kan finnas generella väljarintressen i minoritetsgrupper. Både gällande etnicitet, religion och socialt konstruerad ras. Väljarna får inte samma agens. Trots att vi har stora diasporagrupper som faktiskt skulle kunna locka väljare till olika partier. Det räcker alltså inte bara att dyka upp i förorter eller prata om ”invandrare” som en egen grupp.
I SVT:s vallokalsundersökning från 2022 är väljargrupperna uppdelade i ålder, kön och arbete. Det finns också forskning på utbildningsbakgrund och bostadsorter. Men svenskar är mer mångfacetterade än så.
Till och med den högerkonservativa tidningen Fokus frågar sig hur svarta väljare kan överge Demokraterna. Hade de skrivit likadant om det svenska riksdagsvalet hade de anklagat sig själva för “identitetspolitik”.
Men när Liberalerna nu istället vill ”kartlägga invandrares värderingar”, så handlar det ju inte om att låta olika gruppers demokratiska viljor forma landet. Det handlar tvärtom om att människor som har flyttat hit förlorar sin agens. Åsikterna är bara viktiga om de kan markera ett avstånd. ”Invandrare” blir en enda stor homogen massa, som är annorlunda från “oss”, svenskarna. Nationella minoriteter får inte ens inkluderas i processen att ta fram en kulturkanon.
Om olika väljargrupper och deras viljor är intressanta när det gäller presidentvalet i USA, då behöver vi också använda de glasögonen för att förstå Sverige. Genom att faktiskt lyssna på olika gruppers åsikter kan vi bättre förstå landet. Och då kan vi få en mer demokratisk politikbevakning.
Tanvir Mansur
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
