“Man hade egentligen behövt beskatta även papperspåsar”

Klimatet Nu på fredag avskaffas skatten på plastbärkassar, som infördes 2020. De senaste åren har försäljningen av plastkassarna minskat dramatiskt, men enligt experter kan skatten behöva breddas för att få en verklig positiv klimatpåverkan.

I september förra året beslutade regeringen att den så kallade plastskatten skulle avskaffas. En skatt som gjort att priset på plastbärkassar i butik höjts från runt tre kronor till cirka sju kronor. Enligt Finansdepartementet anses skatten inte längre “nödvändig för sitt syfte”. Pressmeddelandet som släpptes i samband med förslaget lyfter den låga konsumtionen av plastkassar i Sverige, som redan ligger långt under EU:s mål på 40 kassar per person och år.

– Vi ser att skatten har haft precis den effekt den designades för. Konsumtionen av plastkassar gick ner från över 70 per person 2019 till 17 kassar per person 2023, säger Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket.

Att skatten tas bort innebär dock en förlust av skatteintäkter på 650 miljoner kronor per år. Ett flertal klimatorganistationer har också uttryckt en oro över att svenskarna nu ska återgå till sin tidigare konsumtion av plastpåsar.

Svårt att studera klimateffekten

Det höjda priset på plastkassar har samtidigt kritiserats eftersom det lett till en ökning i försäljningen av både pappersbärkassar och avfallspåsar i plast. Vilken miljöeffekt skatten har fått har varit svårt att fastslå.

Avfallspåsarna är oftast gjorda av tunnare plast än bärkassarna i samma material. Det innebär att minskningen i försäljningen av bärkassarna kan ha fått en positiv klimateffekt. En studie av Naturvårdsverket visar också att det sammantagna antalet sålda bärkassar, såväl papper som plast, minskat mellan 2017 och 2021. 

Men för en starkare effekt på klimatet kan skatten behöva breddas, inte slopas.

– Dels är det oändligt mycket viktigare att vi äter upp maten i påsen än att välja bort plast. Dels är det viktigt att man använder flergångskassar. Man hade egentligen behövt beskatta även papperspåsar för att få den effekten. Det finns inte riktigt den typen av diskussioner just nu, eftersom målet med plastskatten var att minska nedskräpning, inte resursförbrukning, säger Åsa Stenmarck.

“Man vill göra rätt för miljön”

Även IVL Svenska miljöinstitutet tror att en skatt på alla typer av engångskassar kan ha en positiv klimatpåverkan. I ett remissvar på regeringens förslag om sänkt skatt på plastbärkassar föreslog de att skatten istället för att sänkas skulle breddas för att inkludera papperskassar.

Åsa Stenmarck tror att svenskarna gärna anpassar sig efter den här typen av klimatinsats.

– Det är intressant att skatten inte har varit så kontroversiell hos gemene man. Folk fattar att man kan göra annorlunda, att man kan ta med sig tygkassar. Man vill göra rätt för miljön, och när man fick en tydlig styrning kunde man anpassa sig efter det, säger hon.