Allt större skillnader i hur män och kvinnor röstar

Politik Det senaste decenniet har könsgapet mellan vänster-höger blivit allt större. Det ser vi även i USA inför presidentvalet på tisdag. Kvinnors högre utbildningsnivå och större empati är några av förklaringarna. 

Om enbart kvinnorna i Sverige fått bestämma hade S, V och MP haft egen majoritet efter riksdagsvalet 2022. Medan Magdalena Anderssons sida fick 58,8 procent av kvinnornas röster, och 41,6 procent av männens, röstade endast 39,4 procent av kvinnorna på Ulf Kristerssons lag, och 56 procent av männen. 

Det växande politiska könsgapet är en global företeelse, menar Jakob Ahlbom, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Det sker samma utveckling runt om i den demokratiska världen, påpekar han.

I USA syns ett stort könsgap mellan presidentkandidaterna Donald Trump och Kamala Harris. I en nyligen publicerad opinionsundersökning får Trump 53 procent av männens röster, jämfört med Harris 37 procent. Harris får 53 procent av kvinnornas röster och Trump endast 36 procent.

– Jag tror att vi i det kommande USA-valet kommer att få se rekordstora könsskillnader i röstning. Donald Trump och hans kampanj använder sig av stereotypa machobeteenden för att väcka entusiasm hos sin röstbas. Samtidigt riktar Kamala Harris sig tydligt mot kvinnor och använder andra kvinnor, som Michelle Obama, i sin kampanj. Det är stora skillnader i retorik som sannolikt kommer att tilltala kvinnor och män på helt olika sätt, säger Jakob Ahlbom. 

Män mer konkurrensutsatta

I Sverige är det främst under det senaste decenniet vi har sett en markant grad av ökade skillnader, framhåller Jakob Ahlbom.

– Det tycks som att kvinnor och män dragit olika slutsatser kring de politiska skeendena och kriserna som varit här, till exempel flyktingkrisen 2015, me too-rörelsen och den ökande gängbrottsligheten, säger Jakob Ahlbom.

Att män och kvinnor röstar olika har olika orsaker, framhåller han. En är att skillnaderna i utbildningsnivån ökar. Fler kvinnor går ut med bättre betyg från grundskola och gymnasiet och söker sig vidare till högre utbildning än vad män gör. Hög utbildning har länge korrelerat med liberala och vänsterlutande åsikter, medan kortare utbildning korrelerar med konservativa och högerlutande åsikter, påpekar Jakob Ahlbom.

– Samtidigt kvarstår gamla strukturer som vad man jobbar med. Män jobbar mer i näringslivet och industrin och kvinnor oftare i offentlig sektor. Det kan förklara både var man står i de ekonomiska frågorna och hur man reflekterar politiskt kring de nya politiska frågorna som uppstått, säger han. 

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, framhåller att den privata sektorn är mer konkurrensutsatt än den offentliga och att män som jobbar där känner sig pressade att utsättas för till exempel outsourcing.

– Det kan göra att de flyttar över känslorna på migrationen och blir mer xenofobiska, säger Magnus Hagevi. 

SD splittrar könen

Både han och Jakob Ahlbom menar att en stor del av könsgapet har sin upprinnelse i Sverigedemokraternas framgångar. I riksdagsvalet 2022 var det 26 procent av männen och 15 procent av kvinnorna som röstade på partiet. En skillnad på 11 procentenheter. En motsvarande skillnad ser vi för Socialdemokraterna som fick 35 procent av kvinnornas röster och 26 procent av männens. 

Magnus Hagevi tror att en förklaring kan vara mäns och kvinnors skilda livserfarenheter.

– Auktoritära populistpartier brukar inte kritisera patriarkala strukturer. De kan till och med neka till att det finns könsdiskriminering. Detta stämmer inte överens med många kvinnors erfarenheter av livet. Och egna erfarenheter av diskriminering kan motivera att vilja motarbeta andra former av det, säger Magnus Hagevi.

Han påpekar dock att opinionsundersökningar visar att män och kvinnor inte har så olika åsikter om stramare flyktingmottagande eller hårdare tag mot kriminaliteten. Däremot tycker många kvinnor att andra frågor som skolan, sjukvård, barnomsorg och jämställdhet är viktigare. Tidigare mätningar har visat att kvinnor som grupp har större empati än män, vilket kan förklara att de prioriterar andra frågor.

– Som grupp ägnar sig kvinnor mer åt mellanmänskliga relationer och är mer intresserade av hur människor mår. Kopplat till mellanmänskliga relationer finns det också studier som visar att kvinnor är mer intresserade av att anpassa sig till rådande normer, som att man inte ska diskriminera. De är mer angelägna att kontrollera sina fördomar, medan män som grupp i större utsträckning ger utlopp för sina. Till exempel genom att rösta på SD, säger Magnus Hagevi.

Män mer nostalgiska

Jakob Ahlbom påpekar att kvinnor under den första tiden av Sveriges demokratiska historia var mer konservativa och tenderade att i högre grad rösta på de borgerliga partierna. Denna skillnad utjämnades dock under 1970- och 1980-talen.

– Det har att göra med tidigare hemmafruideal. Medan männen gick ut i arbetslivet och organiserade sig i fackföreningar, tog del av den moderna världen och det kulturella utbudet, tog kvinnor hand om familjen och stod närmare ett mer traditionellt samhälle. Så fort de kom ut på arbetsmarknaden försvann skillnaderna. På 1990-talet var kvinnorna mer kritiska till neddragningarna i den offentliga sektorn och identifierade sig mer med den feministiska rörelsen. Vi ser då ett nytt könsgap som växer fram där kvinnor som grupp stod till vänster om männen.

Att männen i dag är mer konservativa kan bero på att de i större grad idealiserar hur samhället var förr, menar Jakob Ahlbom.

– Män är mer benägna att ta till sig nostalgiska idéer kring ett tänkt tidigare samhällsliv och de könsroller som fanns tidigare. Det ser vi även i amerikansk forskning, att nostalgiska och konservativa idéer är vanligare bland männen, säger han.