Den sista läsningen innan det amerikanska ödesvalet

Håkans hörna Håkan A Bengtsson ger lästips inför presidentvalet i USA i nästa vecka.

Amerikanska val är alltid välbevakade i svenska medier. I år är mer än någonsin. Vilket det finns goda skäl för. Vad som händer i USA stannar inte i Washington. I Sverige har vi därutöver många kopplingar till den ”nya världen”, det grundar sig nog i den stora migrationen från Sverige från senare delen av 1800-talet och framåt. Den skapade starka band. SVT kommer nu för övrigt med ännu en säsong av ”Allt för Sverige”.  Och på ett Arena-seminarium häromveckan om valet uppmanade en amerikan som flyttat till Sverige alla att påverka sina vänner i USA att rösta rätt. USA har ju länge varit och är fortfarande en viktig kulturell referenspunkt här i Norden.

Under tio år har vi matats med nyheter om och kommentarer av Donald Trump. Finns det en väg tillbaka, eller är detta det nya normala? Kommer USA att träda in i en auktoritär era? Den frågan ligger under ytan i många av de böcker som kommit ut inför årets val, detta nådens år 2024.

Den amerikanska idén

Göran Rosenbergs Friare kan ingen vara. På spaning efter den amerikanska idén (Bonniers) kom ut första gången 1991 och har getts i flera upplagor sedan dess, med tillägg och uppdateringar, den här gången i sitt ursprungliga skick, för att som Rosenberg skriver ”göra det lättare att se hur de föreställningar och krafter som så tydligt kom i dagen med valet av Donald Trump har funnits där hela tiden, som en rastlöst pryande härd för amerikansk självförstörelse”. Boken är en svensk klassiker om USA. För den som vill få en bredare och djupare förståelse av landets historia och möjliga framtid är detta en oundgänglig bok. Rosenberg hade när boken skrevs arbetat flera år som USA-korrespondent, vilket gav stora möjligheter till en gedigen research. Han lyckades binda samman möten och platser med det idégods som formade Amerikas förenta stater, efter att landet med vapen gjort sig fritt från det brittiska imperiet. Rosenberg menar att USA är i behov av en idé som binder landet samman, vilket inte bara är bokens titel utan dess centrala tema.

Samtidigt har landet genomgått ett antal idéskiften som utvecklat och förändrat USA. Boken skrevs efter den nyliberala revolutionen under Reaganeran på 80-talet. USA stod på höjden av sin globala makt. Kommunismen hade fallit samman och Sovjetunionen upplöstes samma år (1991). Pax Americana förknippades nu med en ny och tryggare värld. Men ”freden” varade inte för evigt, bara ett decennium senare proklamerade USA krig mot terrorn. Men i början av 1990-talet var demokratin på frammarsch. Friare kunde ingen vara, eller? Och nu?

Göran Rosenberg tror ändå att maktdelningen i landet gör det svårt att tänka sig att en diktator skulle kunna styra över Amerika, något den amerikanska konstitutionen ju satte sig för att förhindra. Snarare förutspår han en upplösning och en långvarig söndring av den amerikanska federationen. Jämförelsen med inbördeskriget förekommer nu allt oftare, även om det inte lär repriseras så kan många av dagens konflikter härledas från kriget mellan syd och nord. Och frågan är om den amerikanska idén kan överleva, det vill säga kommer strävan efter frihet att skapa sin absoluta motsats?

Ett avskedsbrev till USA

Martin Gelins senaste bok, det har blivit några stycken, inleds med att han nu lämnar USA efter 20 år i New York. I morgon är jag långt härifrån. Ett avskedsbrev till USA (Natur & Kultur) är i den meningen väl timad med årets val, då frågan om vart USA är på väg ställs på sin spets. Boken är förstås lika mycket en kärleksförklaring till en ”oändlig stad och ett trasigt land”. Med sitt personliga tilltal, utflykter i amerikansk litteratur och i landets historia tecknas bilden av ett motsägelsefullt och allt mer konfliktfyllt land. Det är i den stora staden New York Martin Gelin har trivts bäst, där det mångkulturella och progressiva tycks kunna frodas.

Martin Gelin och hans fru lämnar nu inte i första hand USA på grund av Donald Trump, även om det säkert spelat in. Utan av ekonomiska skäl. Det är dyrt att leva I USA. I varje fall om man har barn. Och Gelin och hans hustru har precis fått barn. Bara förlossningen kostade en halv miljon svenska kronor. Då ska vi inte tala om kommande kostnader för barnomsorg och utbildning. Det finns ingen generell välfärd att tala om där kostnaden för vård, skola och omsorg delas av alla och fördelas över livets långa resa. Samtidigt är skatterna ändå höga. Så familjen Gelin har nu flyttat till Paris, där den franska revolutionen la grunden också för sociala rättigheter, till skillnad från den amerikanska revolutionen och konstitutionen.

Martin Gelin poängterar att högerpopulismen inte kan förklaras av att amerikanerna fått det sämre ekonomiskt. Istället är rasismen i sig en drivkraft bakom radikaliseringen av högern. Det tål nog att diskuteras. Rasismen lever förstås ett eget liv, som en underström som bara kan explodera med stor kraft. Men känslan av att vara en förlorare eller bo i ett område eller en region som avfolkas och avindustrialiseras kan nog trigga igång utpekandet av syndabockar som har en annan etnisk bakgrund. Jag tror att det finns en dialektik här.

Martin Gelin har i en rad mycket läsvärda och viktiga böcker skärskådat USA, som Den amerikanska högern och Den vita stormen. Också dessa är klassiker. Man får hoppas att det här inte är den sista USA-boken. Inför 2016 gav han ut Den längsta kampen. Hillary Clintons väg till makten. Det såg länge ut som att Hillary Clinton skulle vinna en säker seger mot Donald Trump. Så blev det inte. Jag ska erkänna att när jag läste den innan valet och sedan slog ihop den var jag inte helt övertygad. Jag kunde och kan inte riktigt sätta fingret på vad som skavde. En känsla av det inte riktigt skulle bära hela vägen. Jag är inte riktigt färdig med den känslan än. Och kanske inte heller progressiva rörelser och partier heller. Det finns ett amerikanskt uttryck som sätter fingret på något väsentligt för den som vill vinna val: ”Retail Politics”, diversehandels-politik. Det kan översattas till politiker som har en förmåga att knyta an till och slå an en ton hos väljarna. Var det så enkelt att Hillary Clinton inte var någon diversehandelspolitiker?

Men för att citera Martin Gelin själv: ”När någon pressar mig att säga något hoppfullt om USA burkar jag påminna om hur oberäkneligt landet är. Prognoserna om USA slår nästan alltid fel”.

Hans Bergström åker på en kryssningsresa

Hans Bergström har gjort en annan resa. I Presidentvalet 2024 och demokratin i Amerika (Timbro) läser jag att han och hustrun Barbara (som startade Engelska skolan) deltog i en kryssningsresa till Alaska med tidskriften National Review. I långa tider en konservativ fyrbåk som startades av den starkt högerlutande William Buckley. Han spelade under efterkrigstiden som konservativ intellektuell och författare en avgörande roll i den konservativa motrevolutionen mot Franklin D Roosevelts New Deal och Lyndon B Johnsons The Big Society. Och jag tror att rädslan för medborgarrättsrörelsen spelade en viktig roll för konservativa av hans slag. Hans Bergström kanske i dag mest är känd som försvarare av friskolorna och delägare till Engelska skolan tillsammans med sin hustru. Men i unga år var han en frejdig och tämligen radikal folkpartist, som sedermera hamnade på Dagens Nyheter där han var chefredaktör under många år.

Den här boken skrevs när det såg ut som att Donald Trump skulle ställas mot Joe Biden. I det avseendet är den förstås daterad, eftersom Biden hoppade av i sista stund. Men kanske ändå alldeles för sent? Men den är ändå i långa stycken läsvärd och fylld av kunskap. Bergström hyllar förstås inte Trump, tvärtom är han kritisk. Han hade hellre sett en mittenkandidat, från något oberoende håll, skriver han. Samtidigt är kritiken mot Demokraterna väl så framträdande som mot Trump, om inte mer central i boken. Demokraterna beskrivs som ett parti som numera ligger långt ut på vänsterkanten. Allt beror förstås på vad man jämför med. Sant är att Biden som egentligen är en mittendemokrat av omständigheterna (ekonomin, pandemin, inflationen, Kinas ekonomiska, industriella och politiska frammarsch) valde en strategi som innebär att staten investerar i och subventionerar infrastruktur och grön klimatomställning. Och det har gått bra för USA i ekonomiskt hänseende de senaste åren. Hans Bergström missar inte något tillfälle att repetitivt varna för ”woke”, ”cancelling” och ”extrem identitetspolitik”. Allt detta är samhällsfenomen i tiden, som i sig kan diskuteras. Men kan de knytas till Bidens administration och politik? Tveksamt. För republikanerna spelar allt detta en viktig mobiliserade roll, behovet av att måla fan på vägen har en viktig roll i all politisk propaganda, även om den inte alltid har täckning i den verkliga politiska världen.

Och kan dessa samhällsfenomen likställas med Donald Trumps försök att stjäla valet 2020 och med att han uppmanade sina anhängare att storma Capitolium, som hade för avsikt att döda vicepresident Pence? Tidigare republikanske presidentkandidaten Mitt Romney och tidigare vicepresidenten Dick Cheney under George W Bush kommer att rösta på Kamala Harris. Och Hans Bergström, ja han hoppas att om Donald Trump försvinner kommer det republikanska partiet att återgå till sitt gamla mer förutsägbara höger-jag igen. Vi får väl se. Andra menar snarare att radikaliseringen av den amerikanska högern är en långvarig process, som började med Nixon, gick via Tea Party-rörelsen och sedan vidare till Donald Trump. Författaren och professorn Erik Åsard menar att Republikanerna en gång var Abraham Lincolns parti (president under inbördeskriget), men nu har blivit Donald Trumps parti.

Con man

En ”Conficence man” eller ”Con man” är en person som använder ohederliga eller illegala metoder för att lura folk på pengar. I bioaktuella The Apprentice skildras hur den hänsynslöse och starkt högerlutande advokaten i New York, Roy Cohn, tar en ung Donald Trump under sina vingars beskydd. Cohn har inga skrupler att skriva hem om. Det var Roy Cohn som lärde Trump att alltid attackera och aldrig erkänna en förlust även om det verkligen var en förlust (tänk på valresultatet 2020). Den delen av historien om Trump finns förstås med i Maggie Habermans bok Conficence man (Bonniers) som täcker hela hans kommersiella och politiska karriär, fram till hans förlust i presidentvalet 2020. Styrkan är detaljrikedomen och den imponerande researchen. Det är lysande journalistisk. USA är ett stort land där det fortfarande finns ekonomiska möjligheter att gå på djupet och skriva långa texter och ge ut tjocka böcker om politik. Men till slut blir man lite matt av alla berättelser om Trumps hänsynslöshet. Och man ser inte riktigt skogen för alla träd. Man slår ihop boken utan att ha fått några insikter om vad för slags politiskt djur Donald Trump egentligen är. Förutom att han är en ”bully”. 

John Kelly som var Trumps stabschef i Vita huset och alltså arbetade nära, åt och med Donald Trump, menar att han är högerextrem, auktoritär, rasist, ultranationalist, talar väl om diktatorer, förespråkar en centraliserad autokrati, står för militarism, vill undertrycka oppositionen och tror på en naturlig social hierarki. Hans slutsats är kort och gott att Donald Trump är en fascist.

USA och GUD

Karin Henriksson är en annan tidigare USA-korrespondent som vid det här laget gett ut åtskilliga USA-böcker. Den här gången fördjupar hon sig religionens roll i amerikanskt samhällsliv i boken USA och Gud. Religionen och politiken (Eddy). Många av de första kolonisatörerna bestod ju av människor som kom i grupp, av religiösa samfund som flydde förtryck och kanske sökte en mer gudomlig plats här i världen, på andra sidan Atlanten. Samfunden och kyrkorna har haft en särskild roll för det amerikanska samhällets sociala infrastruktur, erbjudit gemenskap, social omvårdnad och utbildning. Samtidigt har religionen alltid varit konfliktfylld. John F Kennedy var landets första katolska president, vilket var kontroversiellt i ett land som länge dominerades av lutheraner. Joe Biden var för övrigt den andre katoliken i Vita huset. 

Karin Henriksson pekar på att andelen amerikaner som inte bekänner sig till någon religion ökar, ”the nones” blir allt fler. USA börjar i det här avseendet att likna den gamla världen i Europa. Färre är med i ett samfund. Det glesnar i kyrkbänkarna. Parallellt har många kristna kyrkor radikaliserats och gått åt höger. Det handlar om ”born again”-kristna. Många av dessa har nu omfamnat Donald Trump som rent av betraktas som en amerikansk Messias som äntligen ska göra upp med HBTQ-världen och avskaffa den liberala abortlagstiftningen. Beslutet i Högsta Domstolen får i det avseendet beskrivas som en historisk framgång för de högerradikala kristna grupperingarna. Här odlas föreställningen om Amerika som ett i grunden kristet land. Vilket står i strid mot principen att religionen ska vara en privatsak och att konstitutionen garanterar religionsfrihet.

Karin Henriksson ger också en heltäckande bild av den amerikanska religiösa världen. Och inte minst av den allt större religiösa pluralismen, vilket säkert kan trigga igång många väckelsekristna precis som invandringen understödjer oron för att den gamla ”goda” världen håller är på väg att försvinna. Karin Henriksson behandlar alla möjliga och omöjliga religioner och trosinriktningar, som mormonerna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars heliga. Berättelsen om Amerikas tidigare invånare som kom från Palestina redan år 600 finns sedan 1800-talet upptecknad i Mormons bok. Den berättar att den palestinske profeten Lehis valdes ut av gud att föra en liten grupp från Mellanöstern till Amerika. Mormonkyrkan är i dag inte så liten, Mitt Romney är väl dess mest kände medlem.

Och även vi svenskar har bidragit med en liten skärva av religiös pluralism i USA. Det finns fortfarande några församlingar som går i Swedenborgs och änglarnas fotspår. Det kan man inte säga om Erik Jansarna, som tolkade den kristna tron på sitt eget lilla sätt. Samfundet hade en starkt separatistisk och sekteristisk inriktning. 1840 flydde och flyttade 1 000 personer under ledning av predikanten Erik Jansson från Forsa i Hälsingland till USA och skapade ett eget samhälle vid namn Bishops Hill (efter Eriks hemsocken Biskopskulle) i Illinois. Det var ett kristet samhälle, med utopiska och på sitt sätt ”socialistiska” inslag. Men Erik Jansarna försvann som religiös gemenskap efter att Erik Jansson dödats av en man som hade brutit sig ur sekten. Deras tro och inriktning överlämnades till den historiska glömskan. Ett öde som drabbat många människor och grupperingar som kommit till den stora amerikanska kontinenten. Men samhället Bishop Hill och de byggnader Erik Jansarna byggde finns kvar.

Följaktligen, så här dagar innan vallokalerna öppnar, vill jag bara skicka med några som alltid passande slutord: God bless the United States of America.