USA-valet 2024 Benjamin Sachs, professor i arbetsrätt vid Harvard Law School, är i Sverige för att prata om situationen för arbetarklassen och fackföreningar inför presidentvalet i USA. I en intervju med Dagens Arena beskriver han de svårigheter som finns med att organisera sig fackligt i landet.
– Det ska inte krävas att du är en hjälte för att kunna organisera dig fackligt. Man inte ska behöva riskera sitt jobb och sin familjs försörjning. Det borde vara allas demokratiska rättighet att bilda en fackförening. Och det är det inte i USA. Det tar år och är mycket riskfyllt. En av fem fackliga sympatisörer får sparken för att ha tagit en ledande roll i en organiseringskampanj, säger Sachs.
Riskfyllt att organisera sig
Men trots alla svårigheter menar Sachs att finns en hel del att vara optimistisk kring när det gäller fackföreningsrörelsen i USA.
– Det finns mycket energi och det är mycket aktivism. Jag inspireras av Starbucksarbetarna, bilarbetarna och manusförfattarna. De har alla haft framgångsrika strejker. Så det finns mycket att vara optimistisk över. Samtidigt säger 50 procent av arbetstagarna att de vill vara med i en fackförening och det är bara 6 procent av dem som är det.
Han menar att det finns flera förklaringar till de siffrorna.
– Jag tror att det är en kombination av arbetsgivarnas motstånd mot facklig organisering och en mycket svag arbetsrätt.
I USA är det betydligt svårare att starta en fackförening än i Sverige. Först måste man hålla ett val på arbetsplatsen, där en majoritet av arbetstagarna behöver rösta för införandet av ett fack. Men det finns många hinder som arbetsgivarna kan sätta upp på vägen, enligt Sachs. Dels finns det lagliga sätt som att inte låta fackliga organisatörer prata med arbetare på företagets egendom eller att förbjuda arbetare att prata om facket under sin arbetstid. Men det finns också olagliga åtgärder som att avskeda fackliga anhängare. Metoder som arbetsgivare vidtar hela tiden, enligt Sachs.
– Detta är ödesdigert för många kampanjer eftersom det är ett tydligt budskap till arbetarna att om de stöder facket så riskerar de sina jobb. Och i ett land som inte har mycket av ett socialt skyddsnät är det ofta en för stor risk att ta, säger Sachs.
Skillnad mellan Trump och Harris
Hur situationen för fackföreningar kommer att vara framöver beror mycket på vem som blir vald till president. Benjamin Sachs beskriver Joe Biden som den mest fackföreningsvänlige presidenten på länge. Ett arbete han tror kommer fortsätta om Kamala Harris väljs.
– Jag tror att Harris kommer att stödja PRO Act (Protecting the Right to Organize Act), som är den arbetsrättsreform som är under behandling i kongressen. Det är ett lagförslag som skulle göra facklig organisering mycket lättare, då det skulle förhindra arbetsgivarnas inblandning när det gäller facklig organisering i mycket större utsträckning än vad den nuvarande lagen gör. Sen tror jag också att hon skulle utse folk till National Labor Relations Board (en oberoende myndighet som arbetar för att upprätthålla arbetsrätten och kollektivavtal) som skulle stödja fackliga rättigheter och skulle tolka stadgan på ett sätt som gjorde facklig organisering mer genomförbar. Hon skulle också utse domare till de federala domstolarna som skulle upprätthålla fackliga rättigheter. Trump skulle förmodligen göra det motsatta.
Trots det är det många inom den amerikanska arbetarklassen som stödjer Trump. Vad beror det på?
– Jag tror att det finns en känsla av att saker och ting var bättre under Trump. Människor har det svårt ekonomiskt och inflationen är ett verkligt problem för många människor. Jag tycker att Biden–Harris-administrationen har gjort ett fantastiskt jobb med att navigera i tuffa ekonomiska tider. Men jag är inte säker på att det budskapet alltid har gått fram, säger Benjamin Sachs.
Samtidigt menar Sachs att även om Demokraterna värnar om fackliga rättigheter har det inte varit prioriterat jämfört med andra frågor. Han menar dock att partiet skulle vinna på att profilera sig tydligare i den frågan.
– Det ligger i det demokratiska partiets egenintresse att stödja en reform av arbetsrätten. Om man reformerar arbetsrätten så genererar det fler fackliga medlemmar och det skulle i sin tur ge mer stöd för politiken.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
