I morgon förväntas Greklands parlament rösta igenom det senaste i raden av sparpaket. Nedskärningar för 13,5 miljarder euro, det är kravet för att landet ska få sin nästa utbetalning om 31,5 miljarder av stödlån från IMF:s och EU:s räddningsfond.
Redan i dag inleder de stora fackförbunden en 48-timmarsstrejk i protest mot att regeringen än en gång skär av löner och pensioner för att kunna låna mer pengar. Aten och andra städer laddar för protester.
Situationen i Grekland är desperat. Arbetslösheten är strax över 25 procent. Bland unga under 25 år saknar mer än varannan person arbete. Hittills omskrivs den grekiska krisen, om vi räknar bort påståendena om att de slöa grekerna får skörda vad de själva sått, mest i termer av ekonomi och inverkan på eurosamarbetet. Det är angeläget att vidga fokus, inte minst från EU:s sida.
Sedan valtriumfen har stödet för nazistpartiet Gyllene Gryning ökat. Deras uniformerade garden misshandlar människor som inte ser ut som greker. De gör “razzior” på marknadsplatser och kör bort “utländska” försäljare, de attackerar folk som inte uppfattas som tillräckligt heterosexuella eller de som är vänster. Tillsammans med grekortodoxa demonstranter slog de ner teaterbesökarna på väg till pjäsen Corpus Christi, där Jesus och lärjungarna porträtteras som homosexuella män.
Polisen tittar på, även när det sker framför filmkameror och mitt framför deras ögon. Enligt Gyllene Gryning själva har de stöd från mellan 50 och 60 procent av poliskåren, andra undersökningar landar runt 45 procent. Aktivister som misshandlats och torterats av polis vittnar om att stödet inte är av det passiva slaget.
Premiärminister Samaras varnade nyligen för att arbetslöshetssiffrorna får Grekland att likna Weimarrepublikens sista dagar. Men i stället för att stå upp för alla människors rätt valde han att samtidigt sjösätta projektet “Gästvänliga Zeus”. Som innebär att papperslösa migranter samlas in och sätts i läger i väntan på avvisning. Människor med “ogrekiskt” utseende stoppas sedan länge redan och regelbundet av polis och krävs på papper.
I en lång och välskriven artikel varnar BBC:s ekonomiske redaktör Paul Mason för att – även om gatuprotesterna kommer att fortsätta – den grekiska depressionen redan nått gränsen för majoritetens politiska apati. Utan framtidsutsikter och politiska möjligheter – där inte ens rättsväsendet står att lita på – erbjuder hopplösheten en sorts befrielse. När alla vägar framåt stängs retirerar individen in i sig själv och tystnaden.
Under tiden kämpar Gyllene Gryning för att fylla luckorna staten och nedskärningspolitiken lämnat efter sig: de delar ut mat, erbjuder sammanhang och gemenskap.
De har en välkänd lösning vars historiska belastning desperationen gång på gång visat sig förmögen att sudda ut: Om bara Grekland lämnas åt grekerna, det överlägsna men infiltrerade och förrådda folket, kommer allt att bli bra.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
