När högkostnadsskyddet höjs slår det mot redan utsatta grupper.
Nästa år kommer drabbas alla kroniskt sjuka, äldre och andra grupper i behov av läkemedel av en rejäl kostnadssmäll: högkostnadsskyddet för läkemedelsförmåner höjs med omkring 550 kronor. Dessutom justeras högkostnadsskyddet årligen upp i och med prisbasbeloppet, som baseras på inflationen, vilket 2025 resulterar i en ytterligare höjning med 50 kronor. Totalt kommer alltså taket upptill vilket läkemedel bekostas ur egen ficka att höjas med över 40 procent, från dagens 1425 kronor till 2000 kronor nästa år.
Risken är att utfallet av höjning blir att tillgången till viktiga läkemedel blir en plånboksfråga, där vissa patienter avstår för att de helt enkelt inte har råd att betala. Det innebär också en ökad ekonomisk börda för grupper som redan varit hårt pressade av kostnadsökningarna de senaste åren, inte minst ensamstående äldre och föräldrar till kroniskt sjuka barn.
Verkar den avreglerade apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin i konsumenternas och patienternas intresse?
Regeringen motiverar ändringen med att statens kostnader för läkemedelsförmånerna har ökat markant under inflationsåren. Totalt belastar läkemedelsförmånerna budgeten med 35 miljarder kronor. Socialstyrelsen prognosticerar att högkostnadsskyddet skulle kosta statskassan dryga 45 miljarder 2027 om ingen förändring görs. Ansvarig myndighet (TLV) för högkostnadsskyddet rapporterar att kostnaderna för läkemedel ökat med cirka 5 procent årligen, med rekord 2023 då de steg med 9 procent (3,2 miljarder).
Problemet med ökade kostnader för läkemedel sträcker sig utanför Sveriges gränser, och handlar inte primärt om att människor är sjukare än förut eller konsumerar mer mediciner, utan helt enkelt på stigande läkemedelspriser. Inte minst cancermedicin och mediciner mot sällsynta sjukdomar har fördyrats. Men även vanliga hushållsmediciner som receptfria smärtstillande läkemedel har ökat mycket i pris. Mellan juni 2023 och augusti 2024 var inflationen i Sverige enligt KPIF 1,3 procent, medan läkemedel steg med 7,7 procent i pris. Läkemedel är en priskategori som fortsatt att stiga i pris trots att den allmänna inflationstakten avtagit.
TLV tillämpar i dag en princip där de ställer priset av ett läkemedel mot den möjliga nyttan som subventionen kan ge, och i detta ingår också att jämföra om andra aktörer kan erbjuda samma effekt men till lägre kostnad. Det är tänkt att tillföra en prispressande mekanism. Men givet att läkemedelsindustrin har ett starkt koncentrat av aktörer och att avtalen som TLV jämför inte är sekretessbelagda är det lätt för företagen att följas åt i sin prissättning.
Prisutvecklingen väcker större frågor än den rent fördelningspolitiska. Verkar den avreglerade apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin i konsumenternas och patienternas intresse? Rent politiskt är det av goda skäl förknippat med stark kritik att fördyra mediciner. Men statlig subventionering kombinerat med läkemedelsindustrins oligopol (i somliga fall monopol) och patentlagstiftningen gör sammantaget att läkemedelsföretagen har goda möjligheter att ta ut överpriser utan att straffas för det.
Klart är att de som får betala för höjningen är redan utsatta patientgrupper, och att regeringens beslut riskerar att leda till högre sjukvårdskostnader i längden när människor avstår eller skjuter fram medicinering för att de inte har råd. Vill man få bukt med kostnadsutvecklingen måste regeringen på allvar sätta patientintresset före läkemedelsindustrins vinster. Skärpt insyn och begränsning av läkemedelsindustrins marknadsmakt måste Sverige driva nationellt såväl som på EU-nivå.
Lösningen är inte att astmatiker ska vaska inhalatorer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
