”Det ska bli ett paradigmskifte i bostadspolitiken”

Intervju För drygt tio år sedan stod Nooshi Dadgostar (V) på barrikaderna mot allmännyttans försäljningar i Alby. Nederlaget blev svidande för hyresgästerna. Sedan dess har 50 000 kommunala hyresrätter privatiserats i Sverige. Nooshi Dadgostar vill se ett stopp på försäljningarna och att staten ska vara med och motverka dem.

Under de senaste tio åren har nära 50 000 allmännyttiga bostäder sålts till privata fastighetsägare eller ombildats till bostadsrätter. Dagens Arena har i en artikelserie beskrivit hur försäljningarna påverkar hyresgäster och bostadsmarknaden. Ofta leder de till högre hyror, flera ägarbyten och striktare inkomstkrav. Det innebär också att det kommunala sociala bostadsansvaret förs över till inte sällan nationella och internationella aktörer utan någon lokal förankring.

En försäljning som mötte stort motstånd var när allmännyttiga Botkyrkabyggen ville sälja 1 300 lägenheter i Alby, Stockholm, år 2013. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar, då kommunpolitiker för Vänsterpartiet i Botkyrka, satt i Botkyrkabyggens bolagsstyrelse på den tiden. Hon kom att bli ledande i protesterna mot försäljningarna i en kampanj som fick stor uppmärksamhet: ”Alby är inte till salu”.

”Oron har infriats”

Nooshi Dadgostar tar emot Dagens Arena på sitt kontor invid Riksdagsbiblioteket i Gamla stan. Mycket vatten har flutit under broarna sedan hon ledde protesterna mot försäljningen i Alby. Året efter valdes hon in som riksdagsledamot och blev bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. I dag är hon partiledare och har hunnit fälla en regering på grund av en annan bostadspolitisk fråga: införandet av marknadshyra i nyproduktion. Men hon minns väl protesterna i Alby – som har kallats startskottet på hennes politiska karriär.

– Vd:n presenterade förslag på att sälja ut hela området Albyberget. Det fanns i grunden inget underlag för att göra det. Det var ju fastigheter som var värda väldigt mycket pengar, och vars värde har skjutit i höjden över tid. Man hade inte behövt sälja för att rusta upp husen, man hade kunnat låna till det, säger Nooshi Dadgostar.

Hyrorna i lägenheterna var förhållandevis låga och köerna till en hyresrätt i Stockholm var långa redan då, säger Nooshi Dadgostar. Många boende uttryckte stor oro över vad försäljningen skulle innebära. Vänsterpartiet i Botkyrka ville ha en folkomröstning men det förslaget röstades ned i kommunfullmäktige. Försäljningen gick igenom. Nederlaget kom att bli svidande för hyresgästerna.

– Den oron och allt vi sa i samband med utförsäljningen har faktiskt infriats. Bostäderna såldes till en person utan erfarenhet av fastighetsförvaltning över huvud taget, som bara ville tjäna snabba pengar. Han sålde snabbt vidare bostäderna till stora riskkapitalbolag som satt i system att köpa upp och spekulera i fastigheter. De som blir förlorare är ju alla familjer som bor där, säger Nooshi Dadgostar. 

Flera ägarbyten men inget stambyte

Botkyrkabyggen sålde de 1 300 lägenheterna för 750 miljoner kronor år 2013. Försäljningen gick till det nystartade bostadsbolaget Mitt Alby, ägt av riskkapitalisten Mikael Ahlström. Han skrev på ett avtal om att vara en långsiktig ägare men bara fem år senare sålde Mitt Alby, till mångas förvåning, vidare bostäderna till D. Carnegie för 1,7 miljarder kronor.

2019 bytte D. Carnegie namn till Hembla och köptes upp av tyska Vonovia. Då värderades lägenheterna till 6 miljarder kronor. Under den här tiden genomfördes aldrig någon större upprustning av husen. Däremot har kosmetiska renoveringar genomförts i lägenheterna för att kunna höja hyrorna kraftigt. 

– Det är bisarrt. Det är ett svek mot alla som bor i bostäderna när de säljs till riskkapitalbolag som dessutom inte befinner sig i Sverige. Som inte svarar i telefon när man ringer. De boende får mindre makt och inflytande över sina bostadsområden när allmännyttan privatiseras. Vi hade tillsammans kunnat arbeta för att rusta upp bostäderna på ett bra sätt och hålla nere hyrorna. Nu blir det mer ett spekulationsobjekt än en social rättighet som man har som svensk medborgare, säger Nooshi Dadgostar.

Alby är bara ett av flera exempel på när en försäljning leder till ägarkaruseller och kraftigt uppgraderade värderingar på fastigheterna. Ett annat är Husby i Stockholm. Sedan 1996, när Svenska bostäder sålde beståndet till Wallenstam, har området sålts vidare till elva olika bolag. 2014, när det ägdes av D. Carnegie, värderades beståndet till 1,2 miljarder kronor och 2019 värderades det inom bolaget Hembla, ägt av tyska Vonovia, till 12 miljarder kronor. Detta trots att inga nödvändiga underhåll som stambyte genomförts, och att hyresgäster vittnar om en förslumning av området och att det ”standardiseras ner”.

Vill motverka försäljningar

Vänsterpartiet är det enda parti som på riksnivå uppger att de vill motverka försäljningar och ombildningar av allmännyttan. De flesta partier framhäver till Dagens Arena att det är en kommunal fråga som ska avgöras utifrån lokala förutsättningar. Det tycker Nooshi Dadgostar är fel.

–  Sveriges riksdag har fattat beslut om ett bostadspolitiskt mål. Vi ska ha bra bostäder för vår befolkning. Näringslivet säger ju att bostadsbristen är den största faktorn för att inte kunna utveckla sina företag och anställa fler personer. Jag tror att staten har ett ansvar att ge förutsättningar till kommuner och regioner. Det kan inte fungera så att en kommun bara bygger för vd:ar, medan en annan tar ansvar för alla inkomstgrupper. Boverket har som mål att det ska byggas en halv miljon bostäder till 2030 och det behövs en nationell plan för det, säger Nooshi Dadgostar.

Även allmännyttans nyproduktion uppges ofta ha för höga hyresnivåer. Hur ska man kunna hålla nere hyresnivåerna, samtidigt som man motverkar försäljningar som ett sätt att finansiera upprustning och nyproduktion på?

– Vi skulle behöva en statlig bostadspolitik, en sådan som Sverige har saknat i snart 30 år, för att se till att det finns kapital att bygga flera kommunala hyresrätter till vanliga ungdomar och arbetare. Det här är en social välfärdsfråga. Att många byggnadsarbetare bygger bostäder deras barn knappt har råd att bo i är vansinnigt. Bostadsmarknaden är inte som försäljning av hamburgare eller bananer. Det vill säga att det finns ett stort behov men marknaden fungerar inte att uppfylla det. Så i dag lever vi på gamla meriter, på bostäder som byggdes på 50- och 60-talet. Det som byggts de senaste åren har alldeles för höga priser och hyror. Det är ett systemfel. Vi föreslår investeringsstöd, topplån, delad risk mellan stat och företag, säger Nooshi Dadgostar.

”Klassamhället kostar mer”

Det har uppskattats kosta 550 miljarder kronor bara för att energieffektivisera allmännyttans fastigheter. Hur ska staten vara med och finansiera det?

– Vi har ju redan ett rotavdrag till villaägare och bostadsrättsinnehavare som har kostat staten förhållandevis stora summor för att de ska kunna göra den här typen av renovering. Så det är klart att det är en rättvisefråga att också hyresgästerna får vara med och bidra till klimatomställningen. Vi har ett nationellt mål för att få ner utsläppen, och vi behöver en nationell bostadspolitik som genomför en smart finansiering. Vi tycker att det ska få kosta. Det klassamhälle vi bygger upp, med segregation och kriminalitet, kostar mycket mer, säger Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet vill även göra det mindre attraktivt för privata fastighetsbolag att köpa upp kommunala hyresrätter. Dels genom att de ska åläggas att vara långsiktiga ägare och dels genom att införa en lag mot kraftiga hyreshöjningar efter renovering. Nooshi Dadgostar säger att de också vill gå så långt som att införa en stopplag mot försäljningar av allmännyttan.

Vissa kommuner säljer ut och ombildar av ideologiska skäl. Det kan också handla om att kommunen vill motverka segregation genom att bryta allmännyttans dominans i vissa områden. Ska det också motverkas av staten?

– Det är just segregation som skapas om det bara är marknaden som styr. Det är ju det vi ser i Stockholm. Hade vi haft kvar våra kommunala hyresrätter i stan hade staden sett helt annorlunda ut i dag, säger Nooshi Dadgostar.

”En social välfärdsfråga”

Nooshi Dadgostar påpekar att var tredje kommunal hyresrätt i Stockholm försvunnit sedan 90-talet. Hon menar att effekterna av det är kraftig segregation och minskade möjligheter för invånarna att påverka staden.

– Stockholm kan ju inte bara vara en plats för Spotifys ledningsgrupp, det finns också andra personer som måste och vill bo i staden. Men det gäller ju hela Sverige. Allmännyttan behövs för att det är det verktyg vi kan använda för att bygga bort bostadsbristen och ha en hög standard för vår befolkning. Vi har en halv miljon arbetslösa snart, som mycket väl skulle kunna bidra till att bygga bort bostadsbristen. Så vi har fantastiska möjligheter om vi bara hade en regering som hade ambitionen och viljan. Allmännyttan måste bygga mycket så att de privata hakar på. Det finns incitament att hålla tillbaka byggandet eftersom bostadsbristen gör att bolagen kan ta ut höga priser för sina produkter, säger Nooshi Dadgostar.

Bostadsfrågan brukar inte hamna särskilt högt upp på den politiska dagordningen. Ser du någon chans att den kommer att göra det i framtiden?

– Just i och med att politiken har dragit sig tillbaka förstår jag att många har förlorat hoppet om att ställa regeringen till svars. Det har blivit en privat finansiell fråga, som man ska ta med sin bank. Och bostadspolitiken handlar främst om amorteringsfrågor. Vid maktskiftet 2026 ska det bli ett paradigmskifte i bostadspolitiken. Det ska återigen ses som en social välfärdsfråga för hela svenska folket, säger Nooshi Dadgostar.