Debatt Överdödligheten bland lågutbildade och lågavlönade visar på ett grundläggande fel i det amerikanska samhället.
Hur människor mår och hur länge de lever är en viktig indikator på vilken typ av samhälle vi har. I Sverige har vi vant oss vid att leva i ett samhälle där medellivslängden stiger år för år, på samma sätt som i de flesta rika industriländer.
Det finns ett viktigt undantag – USA. Där har medellivslängden sjunkit under en följd av år. Genomsnittsamerikanen lever sex år kortare än den genomsnittlige svensken (och två år kortare än genomsnittskinesen).
Den viktigaste orsaken till den usla amerikanska utvecklingen är ökningen av det som kallas ”förtvivlans dödsfall” (death of despair). Termen har myntats av ekonomipristagaren Angus Deaton och är en sammanfattande benämning på dödsfall på grund av alkohol och droger samt självmord. Dödsfallen drabbar framför allt yngre och medelålders män och ledde till fler förlorade levnadsår än covid.
År 2023 dog omkring 200 000 amerikaner på grund av förtvivlans dödsfall.
Bakom totalsiffrorna döljer sig också mycket stora klasskillnader. Välutbildade amerikaner med höga inkomster har oftast god hälsa och lever allt längre. Bland lågutbildade är medellivslängden i dag lägre än den var i början på 1990-talet. Förtvivlans dödsfall är mer än tre gånger så vanliga bland personer utan collegeutbildning som bland dem med akademisk examen.
Deaton visade att grupper som drabbades mycket hårt var bortrationaliserade och utslitna industriarbetare i områden som drabbats hårt av avindustrialisering samt lågutbildade ungdomar som ofta var hänvisade till tillfälliga och dåligt betalda jobb. Överdödligheten bland lågutbildade och lågavlönade gäller inte bara drogrelaterade dödsfall och självmord utan också en rad andra sjukdomar och skador.
Den visar på ett på ett grundläggande fel i det amerikanska samhället, som trots enorma rikedomar och världens överlägset dyraste sjukvård inte förmår trygga bra levnadsförhållanden.
Samband med röster på Trump
Studier som gjordes i samband med Trumps valseger 2016 visar att på områdesnivå fanns det ett tydligt samband mellan andelen förtvivlans dödsfall och andelen röster på Trump. Detta samband verkar ha bestått. Trump gjorde i det senaste valet stora framgångar bland lågavlönade och lågutbildade.
Trumps valseger har djupa sociala rötter. En viktig orsak till att han vann valet var att stora delar av den amerikanska arbetarklassen stödde honom. Detta gällde särskilt det som kallas det amerikanska rostbältet, det vill säga delstater som drabbats hårt av avindustrialisering med åtföljande utslagning och arbetslöshet. Denna process där gamla industriområden utarmats samtidigt som högteknologiska och kvalificerade jobb tillkommit i andra delar av landet har pågått under flera decennier.
En följd av denna utveckling är växande sociala klyftor. Grupper med gymnasieutbildning eller lägre är hänvisade till lågavlönade jobb, ofta inom servicesektorn, medan de högavlönade och kvalificerade jobben gått till grupper med universitetsutbildning. Samtidigt har löneskillnaderna och ojämlikheten i samhället växt dramatiskt. Stora grupper har fått en försämrad standard trots att ekonomin blomstrat och antalet dollarmiljardärer växt. Detta har lagt grund både till förtvivlan och misstro mot det politiska etablissemanget – vilket är en grogrund för en utveckling i auktoritär och fascistisk riktning.
Är Sverige immunt?
Även om klyftorna ökar har vi naturligtvis långt kvar till den amerikanska situationen.
Medellivslängden ökar i Sverige även om vi fallit tillbaka i internationella jämförelser.
Ett observandum är dock vad som händer med ungdomars och unga vuxnas hälsa.
Sedan millennieskiftet minskar inte längre dödligheten i åldersgrupperna mellan 15 och 30 år. Den viktigaste orsaken till denna utveckling, som skiljer oss från de flesta europeiska länder, är en ökning av självmord och drogrelaterade dödsfall. Förtvivlans dödsfall står för mer än hälften av dödsfallen bland unga och andelen har ökat. Högst dödlighet hittar man i skogslänen, d.v.s. de områden som drabbats hårdast av avindustralisering och minskad social service (Ågren och Bremberg. Läkartidningen 2023;120:23020)
Också i Sverige har vi stora klasskillnader i dödlighet och hälsa. Bland 30-åringar var risken för dödsfall sex gånger högre för individer utan gymnasieexamen jämfört med individer med högskoleutbildning.
Man ser också en klar försämring av den självupplevda hälsan bland unga. När Statistiska centralbyrån ställt samma fråga, om man upplever svår oro eller ångest, svarade en procent ja i början på 1990-talet. Idag har andelen hamnat på närmare 20 %.
Ändrade levnadsförhållanden
Om denna utveckling skall kunna vändas är det viktigt att se de sociala förändringar som i hög grad har påverkat unga människors levnadsförhållanden och hälsa. Det handlar om en mer polariserad arbetsmarknad som stänger ute personer med otillräcklig utbildning. Vi har ett skolsystem som lämnar betydande grupper utan godkända betyg. Målet att bostaden skall vara en social rättighet har övergivits och unga som saknar fast jobb och ekonomiska resurser har små chanser på marknaden. Utvecklingen leder till sämre hälsa, oro för framtiden och misstro mot politiska beslutsfattare som inte tar itu med vare sig miljön eller grundläggande samhällsproblem.
För att bryta utvecklingen krävs omfattande investeringar i en bättre folkhälsa, vilket kräver en total omläggning av den ekonomiska politiken. Full sysselsättning måste återupprättas som ett övergripande samhällsmål i likhet med vad som gällde före 1990-talet. Vi måste få ett sammanhållet välfinansierat skolsystem utan vinstintressen och en social bostadspolitik. Precis som när det gäller infrastrukturen och miljön krävs det satsningar som inte är förenliga med vare sig balanskrav eller dagens utgiftstak. Det handlar om att vi skall ha ett framtida samhälle som hänger ihop och där människor mår bra.
Gunnar Ågren, tidigare generaldirektör för Folkhälsoinstitutet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
