Svagt stöd för att prioritera handel tillsammans med bistånd. Foto: Wikimedia commons

Debatt Väljarna inte intresserade av att knyta bistånd till handel. 

Regeringens inriktning mot handel för biståndet debatteras, men kunskap om väljares inställning saknas. Vi undersökte deras åsikt om fyra alternativ för Sidas bistånd till Afrika, via företaget Indikator. Den humanitära situationen är, trots fruktansvärda krig i Ukraina och Mellanöstern, kanske värst i Afrika.”

Enkäten gick till ett representativt urval av svenskar över 18 år. Då kunskapen om Afrika är begränsad gavs de tillfrågade först bakgrundsinformation, bland annat:

”Klimatförändringar och militära konflikter förvärrar redan svåra förhållanden. Befolkningstillväxten är hög, och Afrikas befolkning förväntas öka från 1,4 miljarder i dag till 3,8 miljarder år 2100. Samtidigt är tillgången till moderna preventivmedel begränsad och varje kvinna föder i snitt 4,2 barn. Afrikas jordbruk är lågproduktivt och cirka 300 miljoner människor är drabbade av undernäring, som ökar. Många unga ser migration som enda vägen ut ur arbetslöshet och fattigdom”.

Vi frågade: ”Vilket bistånd anser du är viktigast för Afrika? Rangordna nedanstående fyra alternativ från 1 (viktigast) till 4 (minst viktigt)”:

-För demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hälsa.

-För att mildra undernäring, svält och följder av katastrofer.

-Familjeplanering och lägre folkökning via information och råd, fria preventivmedel och fler kliniker.

-För att knyta samman bistånd och handel genom nya samarbeten med näringsliv och svenska företag i utlandet.

De två första alternativen avser Sidas utvecklingsstöd respektive humanitära bistånd. Alternativ tre, familjeplanering, saknas nästan helt i biståndet. Det fjärde alternativet avser regeringens nya inriktning. Totalt 1300 svarade.

Lägst stöd fick regeringens nya inriktning för bistånd: bara 5,5 procent rankade detta högst, 62 procent placerade det sist. Högt och likartat stöd fick utveckling och humanitärt bistånd: 42 procent respektive 41 procent av de svarande rankade dessa främst. Bistånd till familjeplanering (FP) och minskad folkökning rankades högst av 12 procent.

Undernäring, sjukdomar, krig och konflikter i Afrika bidrar troligen till att många vill stödja humanitärt bistånd (i större utsträckning än Sida för 2023). Många ser också utvecklingsstöd som mer angeläget än inriktning mot handel och näringsliv. Handel och företagande rankas lågt, kanske för att ekonomi och tillväxt redan är central för Afrika och världen i övrigt.

Sida ger ringa stöd till FP-program och informerar inte om folkökningens stora problem för Afrika. Media och forskare ignorerar i stort sett ämnet. Vår informationstext kan ha bidragit till att familjeplanering ändå fick visst stöd.

Bara cirka 1 procent av världens internationella bistånd gick till FP-program 2016. Snabb folkökning i Afrika (2,4 miljarder fler människor till 2100) kräver enorma insatser för att bekämpa fattigdom, undernäring och miljöproblem. Enligt en rapport kan matsäkerheten försämras mer på grund av folkökning än av klimatförändring till 2050.

Utbildning kombinerad med FP-program ökar bruket av preventivmedel i Afrika men motarbetas av vissa ledare och patriarkala normer. Afrikas behov av ökat stöd till FP-program är därför stort och ny forskning visar att de har positiv effekt. Afrikanska länder rapporterar också en nationell policy för minskade födelsetal till FN.

Svenskt bistånd omfattar cirka 56 miljarder under 2024. När regeringen nu omprövar biståndet bör insatser för familjeplanering öka kraftigt och framhållas i instruktioner för Sidas bistånd.

Frank Götmark, professor emeritus, biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Ella Köster, master-student i biologi, Göteborgs universitet

Nordhild Wetzler, master-examen i biologi, Linköpings universitet

Malte Andersson, ekolog, professor emeritus, Göteborgs universitet