Anabela Lemos och organisationen Justiça Ambiental! (JA) belönas för sitt arbete för miljörättvisa i Moçambique. Foto: Mikaela Fredrikson/Right Livelihood.

Mänskliga rättigheter I flera år har klimatrörelsen Justiça Ambiental! (JA!) kämpat mot att multinationella företag exploaterar Moçambiques natur och kränker mänskliga rättigheter. De kräver att bland annat Sverige slutar finansiera bolag inblandade i utvinning av fossilgas. På onsdag tar rörelsen och ledaren Anabela Lemos emot Right Livelihood-priset för sin kamp.

Nu på onsdag delas Right Livelihood-priset ut i Stockholm. Syftet med priset, som delas ut varje år, är att uppmärksamma människor som kämpar för rättvisa och en bättre värld. I år är en av pristagarna Anabela Lemos från Moçambique och hennes klimatrörelse Justiça Ambiental! (JA!). I över 20 år har de kämpat mot multinationella företags exploateringsprojekt – som kolgruvor, gasutvinning och dammbyggen – i landet.

Dagens Arena möter Anabela Lemos och Anabela Lemos och, som också är med och leder JA!, på Victory Hotel i Gamla Stan i Stockholm.

– Situationen är svår i Moçambique. De senaste åren har ojämlikheten och fattigdomen ökat. Över 60 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Att Moçambique är rikt på naturresurser kommer inte befolkningen till gagn när resurserna utvinns och exporteras av stora utländska företag, säger Anabela Lemos.

Det är främst ett stort gasprojekt i provinsen Cabo Delgado i nordöstra Moçambique som väckt stora protester och internationell uppmärksamhet.

Beslagtar mark

Det var 2010 som det gjordes ett stort fynd av naturgas i provinsen. Den franska energikoncernen TotalEnergies etablerade snabbt projektet LNG Gas Project, vilket beskrivits som det största energiprojektet i Afrika någonsin. Anabela Lemos och Erika Mendes berättar att etableringen kom med löften om tusentals jobbtillfällen för befolkningen och att det skulle bidra till landets utveckling. Men det har blivit allt annat än gynnsamt för invånarna.

– Företagen har beslagtagit land och begränsat tillgången till havet för tusentals människor. Fiskare och bönder i området är beroende av tillgången till mark och havet för deras levebröd. Gasutvinningen har tvingat dem att flytta och nu lever de under väldigt dåliga förhållanden. Samtidigt är projektet en koldioxidbomb och har negativ påverkan både i havet och på land, säger Anabela Lemos.

Justiça Ambiental! har länge drivit kampanjen ”Say No to Gas” med målet att projektet ska stoppas. På senare tid har fler människor börjat protestera mot gasutvinningen och stöttat kampanjen. Men det är svårt att åstadkomma någon förändring eftersom regeringen stöttar utvinningen. En annan utmaning är att flera länder, bland annat Sverige, finansierar bolagen som är involverade i gasprojektet. 

Kritik mot AP-fonderna

Första, andra, tredje, fjärde och sjunde AP-fonden har i flera år kritiserats för att investera i Total. Förra året polisanmälde flera människorätts- och miljöorganisationer AP-fonderna för detta, men anmälan lades ned. År 2020 hade sjunde AP-fonden investerat totalt 1,5 miljarder kronor i Total och en halv miljard i det italienska energibolaget Eni som också är inblandat i LNG Gas Project. 

– Vi tycker att Sverige ska sluta finansiera Total. Finansieringen går inte direkt till projektet i Cabo Delgado, men Total gör vad de vill med pengarna. Människor i Moçambique är trötta på att se internationella företag komma och beslagta land och att deras liv förvärras. Om man verkligen är medveten om problemen och vill hjälpa oss, då måste man stoppa finansieringen av gasprojektet och all fossil utvinning. Det här är inte ett skämt, vi lever mitt i en klimatkris. Staterna som finansierar de här bolagen borde veta bättre, säger Anabela Lemos.

För två år sedan var du i Sverige och tog emot Per Anger-priset*. Hur har situationen i Moçambique och ert arbete förändrats sedan dess?

– Det är värre. Just nu går Moçambique igenom en eftervalskris och det har varit stora demonstrationer nästan varje dag på gatorna. Människor som demonstrerar fredligt blir anfallna av polis, och regeringen ignorerar protesterna mot de här projekten för de får ta del av vinsten. Det är en liten elit i landet som växer och de har inget intresse av att stoppa utvinningen, säger Anabela Lemos. 

Folk mer medvetna

Erika Mendes tillägger att det finns lite ljusningar:

– Det som förändrats på ett positivt sätt är att vår kampanj har fått mer uppmärksamhet. De senaste två åren har vi kunnat se en förändring av människornas medvetenhet. De börjar prata ut och mobilisera mer. De säger nej till nya projekt som kommer till deras områden för de vet hur de påverkar och gör dem sämre. Vi ser en mycket bredare rörelse, säger hon.

Vad betyder det för er att få ta emot Right Livelihood-priset?

– Jag tycker att det är fantastiskt för det visar att vårt arbete är viktigt och att vi gör det rätta. Det kommer att ge synlighet i Moçambique och jag är säker på att många människor kommer tänka att vi inte är så radikala ändå. Vi har kämpat i många år för rättvisa och att ge en röst till de som inte hörs, och det här priset kommer att stärka vår kamp och vår tro på den, säger Anabela Lemos. 

”Ser inga kopplingar”

Sjunde AP-fonden svarar skriftligt på anklagaleserna om att de finansierar bolag involverade i gasprojektet LNG Gas Project.

”Vi har undersökt frågan om Cabo Delgado och börsbolagen som är närvarande, bolag likt Total Energies, ENI och Galp. Vi har inte hittat någon bekräftad koppling mellan bolagen och kränkningar likt tvångsförflyttningar. Om det kommer ny information som tydliggör kopplingen så kommer våra analytiker givetvis beakta det.”

Vidare skriver de att inte väljer bolag att investera i, utan väljer bort bolag som bryter mot de internationella konventioner Sverige skrivit under. Bland dessa konventioner ingår exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsrätt och FN:s klimatkonvention. Sedan 2016 har Parisavtalet varit en del av kriterierna och baserat på avtalet har 53 fossilbolag svartlistats, uppger sjunde AP-fonden.

”Vi utesluter bolagen när det finns verifierad information om att de kränker normerna eller saknar klimatomställningsplaner”, skriver de.

Fjärde AP-fonden svarar också skriftligt på kritiken:

”TotalEnergies är en stor investerare i förnyelsebar energi och de närmaste åren förväntas TotalEnergies investeringar inom förnyelsebart bli större än inom olja och gas. Utan tvekan har bolag inom dessa sektorer stora utmaningar inom klimat, miljö respektive arbetsförhållanden. De bolag vi har valt att ha kvar i vår portfölj är viktiga för samhälle och omställning, och vi vill ta ansvar som ägare för att påverka och driva på utvecklingen. Vårt angreppssätt innebär att vi äger färre bolag och är större ägare i de bolag som vi äger, vilka vi också har mycket god kunskap om. Detta ökar signifikant förutsättningarna för att som ägare driva påverkan.”

*Per Anger-priset instiftades 2004 och är regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati. Det delas ut varje år av Forum för levande historia för att uppmärksamma Per Angers gärningar under andra världskriget, då han räddade ungerska judar undan Förintelsen.