Island Socialdemokrater och liberaler vinnare i valet på Island, men utmaningarna är stora.
Det tidigarelagda parlamentsvalet på Island den 30 november 2024 – med ett valdeltagande på 80 procent – markerar en vändpunkt i landets politiska landskap. Efter mer än tio år i opposition kommer den socialdemokratiska alliansen ”Samfylkingin” högst troligen att återgå till regeringsmakten.
Varken den aviserade snöstormen på valdagen, högerpopulisterna ”Miðflokkurins” överraskande uppgång det senaste halvåret eller det konservativa Självständighetspartiets motståndskraft kunde hindra Socialdemokraterna från att vinna. Allt detta är till stor del tack vare den 36-åriga partiledaren Kristrún Frostadóttir. Ekonomen som har vitaliserat sitt parti. En analys av valresultatet visar på anmärkningsvärda trender och möjliga följder för den framtida regeringsbildningen.
Skifte i den politiska maktbalansen
Socialdemokraterna lockade väljare från progressiva partier och blev den starkaste kraften med över 20 procent. De mer än fördubblade sitt resultat. Tyvärr ligger de bara 1,4 procent före det konservativa Självständighetspartiet. Även om internationella medier tolkade valet som en röst mot regeringen är detta bara delvis sant. Framför allt drabbades den Gröna vänstern, den tidigare premiärministern Katrín Jakobsdóttirs parti, som regerade fram 2023, hårt.
Hennes parti lyckades inte på ett övertygande sätt genomföra politik med en tydlig Grön vänster-profil och när Katrín Jakobsdóttir sedan misslyckades med att bli vald till Islands president följde ett internt sönderfall och partiet backade stort (-10,3 procent). Den Gröna vänstern hamnade under parlamentsspärren och med detta förlorar de sitt partistöd. Det konservativa regeringspartiet förlorade å andra sidan bara 5 procent, trots att den tillfälliga regeringschefen Bjarni Benediktsson var Islands mest impopulära statsminister fram till att hans regering kollapsade. Av regeringspartierna var det ändå de konservativa som backade minst. Många väljare såg dem fortfarande som ett stabilt, etablerat alternativ när de gick till valurnorna.
Den viktigaste faktorn bakom Socialdemokraternas framgång, förutom deras representanter, ligger i hur de lyckats ”förnya” sin politik. Frostadóttir, som ofta betonade vikten av den nordiska modellen, fokuserade på traditionella socialdemokratiska kärnfrågor som vikten av att kunna hålla en god levnadsstandard, fler betalbara bostäder, hälsofrågor, stärkt inkludering av personer med funktionsvariationer – frågor viktiga för vanligt folk.
Hon återinförde till och med den gamla rosformade partiloggan. Samtidigt levde hon helt frågan om jämställdhet: Hon tog med sig sin lilla dotter – som föddes några veckor efter att hon tillträtt som partiordförande – till flera av sina otaliga medborgardialoger runt om i landet. Samma medborgardialoger gav henne en närhet till folket och hon lyckades genom sin kampanj kanalisera medborgarnas oro. Frågor där de konservativa traditionellt är starka, som utrikespolitiken, spelade knappast någon roll i kampanjen – inte ens i dessa tider av svåra internationella utmaningar.
Piraterna tappade
I valkampanjen fokuserade socialdemokraterna mycket mindre på ett isländskt EU-medlemskap än tidigare. Frostadóttir har dock utlovat en folkomröstning om ett EU-medlemskap ifall hon skulle komma till makten.
Det Liberala reformpartiet (Viðreisn) är en annan av valets vinnare med 15,8 procent av rösterna. Bakom partiets framgångar ligger främst dess proeuropeiska politik. Ett flertal undersökningar visar att intresset för att gå med i EU har ökat markant på Island i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina. Island är medlem i Nato, men har ingen egen armé och har hittills varit starkt beroende av USA för militärt skydd.
Förutom den Gröna vänstern åkte även det progressiva Piratpartiet ur parlamentet trots tidigare goda opinionssiffror. Många av deras väljare röstade i år på Socialdemokraterna, och med dessa partiers förlorade mandat är även två möjliga koalitionspartners för en socialdemokratiskt ledd regering borta. Partilandskapet konsolideras, med endast sex partier representerade i stället för de tidigare åtta. Men en sak är klar: Islands partilandskap förblir flyktigt och dynamiskt, de flesta väljarna röstade på partier som funnits kortare än 10 år. Och internationella forskare klassar flera av partierna, både till höger och till vänster, som populistiska.
Konsekvenser för regeringsbildningen
Kommer Socialdemokraterna att kunna bilda en stark koalition? President Guðni Th. Jóhannesson har gett Kristrún Frostadóttir uppdraget att bilda en koalitionsregering. Koalitionen som socialdemokraterna skulle föredra kallas ”Valkyria-koalitionen” och består av tre kvinnoledda partier: den socialdemokratiska alliansen som fick 15 av 63 mandat; det liberala reformpartiet med sina 11 mandat (15,8 %) och det politiska mittpartiet Folkpartiet med 10 mandat (Flokkur Fólksins 13,8 %). Totalt behövs det 32 mandat för att uppnå en majoritet i Islands parlament, Alltinget. Tillsammans skulle partierna säkert ha det som krävs för att bilda en stabil regering. Men komplicerade och långa koalitionsförhandlingar är troliga (och inte ovanliga på Island). För partierna företräder olika politiska ideologier där Folkpartiet i vissa frågor ligger närmare socialdemokraterna eftersom de främst har fokuserat på politik för personer med funktionsnedsättning och äldre. Ifall de tre partierna, som alla vill se en folkomröstning om ett framtida EU-medlemskap för Island, lyckas bilda en koalition, så skulle frågan om en folkomröstning kunna få fart igen och innebära en ny politisk riktning för Island. Fokus för nästa regering kommer dock säkerligen att ligga på den ekonomiska politiken, som Frostadóttir har ett starkt grepp om.
Stora ekonomiska och sociala utmaningar
Med en inflationstakt på 5,1 procent i oktober 2024 är ekonomisk stabilitet och kampen mot de stigande levnadskostnaderna fortfarande högsta prioritet bland de isländska väljarna. Omfattande vulkanisk aktivitet förstärker den akuta bostadsbristen och kräver en stabil regering på plats så fort det bara går.
Parlamentsvalet 2024 markerar en betydande omvälvning i isländsk politik. Socialdemokraternas och de liberala krafternas uppgång, i kombination med de tidigare regeringspartiernas svaghet, tyder på en stark önskan om förändring.
En ny socialdemokratiskt ledd regering kommer att behöva hantera komplexa ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar.
Hur socialdemokraterna på Island löser dessa problem och hur stabil den nya regeringen blir kommer att vara mycket viktigt för landets framtid.
Kristina Birke Daniels, Director, FES Nordic Countries, Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
