Carin Götblad har rätt, men det gäller inte bara gängkriminaliteten.
I ett långt reportage i DN för drygt ett år sedan intervjuades polismästaren vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA), Carin Götblad. Där riktar hon kritik mot politikerna som länge och även idag inte gör tillräckligt för att vända utvecklingen av utanförskap och kriminalitet. Förutom politisk handling önskar hon också en ny gräsrotsrörelse, mot brott och för inkludering, med inspiration från hur nykterhetsrörelsen växte fram och räddade folk från flaskan för drygt 100 år sedan. – ”Jag hoppas att folk ska stänga av tv:n och gå ut och ta tag i saker.”
Om något hänt med människors engagemang sedan intervjun gjordes vet jag inte, men de generella förutsättningarna för föreningsverksamhet har knappast blivit bättre från politiskt håll. Rapporterna om attackerna mot civilsamhället har duggat tätt sedan regeringen tillträdde hösten 2022. Senast i raden syns boken Det krympande rummet, skriven av Tuva Söderberg och Jesper Bengtsson som på ett utförligt och pedagogiskt vis går igenom hur centrala delar av civilsamhället angrips av Tidöregeringen, och varför det är ett hot mot hela samhället.
Föreningsengagemanget i Sverige är fortfarande högt ur ett internationellt perspektiv, men det sjunker. Trenden har pågått under flera år och kan inte bara tillskrivas regeringen. Statistik från SCB visar att år 2015 var 30,2 procent av Sveriges befolkning aktiva i en förening, en siffra som fyra år senare sjunkit till 28,6 procent.
Vad får man då som aktiv i en förening? Allra viktigast är förstås en meningsfull och rolig fritid: du får träffa andra människor, göra sådant som ni tillsammans tycker är roligt och på köpet lära sig mer om demokrati och hur samhället organiseras. Även om vissa föreningar genomsyras av möten och byråkrati, bygger de allra flesta på ett gemensamt fritidsintresse, om det så är en bouleklubb, välgörenhetsorganisation eller lokal teatergrupp. Det tragiska med utvecklingen mellan åren 2015 och 2019 innebär att 170 000 personer går miste om de positiva erfarenheter och den gemenskap som ett föreningsengagemang innebär.
Utvecklingen förklaras ofta av en samhällsutveckling där arbetslivet kräver mer och mer tid, samtidigt som mer fritids- och nöjesaktiviteter bedrivs i företagsform. För att vända trenden behöver säkert kunskapsnivån om föreningslivet höjas och till viss del kan säkert praktiska förutsättningar som exempelvis tillgång till lokaler förbättras. Men det ligger ändå något i Carin Götblads citat om att folk också helt enkelt får ta sig i kragen, stänga av tv:n och göra något. Samhället byggs upp av människor som interagerar med varandra, inte av soffliggare som kollar på Helikopterrånet på Netflix.
För drygt hundra år sedan växte nykterhetsrörelsen och i många fall väckelserörelserna som ett svar på det utbredda supandet. Frågan är vad svaret på utanförskap, narkotika och kriminalitet blir? Många unga män finner idag svar och livsråd hos kritiserade självhjälpsprofiler som till exempel Jordan B. Peterson. Det är milt sagt inte den mest eftersträvansvärda förebilden, men i brist på andra är det bättre än narkotika och kriminalitet. Kanske behövs en svensk motsvarighet som påminner dig om att bädda sängen, gå med i facket och aktivera dig i en lokal förening?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
