De senaste rapporterna stämmer bättre överens med min egen bild.
Det är inte lätt att manövrera i alla undersökning om kunskapsläget i den svenska skolan. Ena veckan kommer nya larmrapporter, därefter kommer andra uppgifter som säger att svenska elever är i världstoppen.
En sak är nog ändå helt säker: den retorik som präglat politiken på senare år bygger på en kraftfullt överdriven bild av hur illa det är ställt.
Det betyder ju att den svenska skolan lär för livet
Senast i raden av rapporter kommer från OECD. Där framkommer att vuxna svenskar ligger i topp i ett internationellt kunskapstest. Man har mätt läsning, räkning och problemlösning. Bara Finland och Japan har högre poäng. Högst resultat får åldersgruppen 24-35 år.
Det är samma grupp som ska ha gått i skolan under den tid som debatten om skolan har utgått ifrån att allt är på väg käpprätt åt helvete med kunskaperna.
Undersökningen visar visserligen att de vuxna svenskarna blivit bättre med åren, och alltså presterade lite sämre under de år de gick i skolan, men det är väl egentligen bara ett ännu bättre betyg åt skolan.
Det betyder ju att den svenska skolan lär för livet, inte för provresultaten under skolåren.
I en debattartikel i Expressen skriver Gabriel Heller Sahlgren, Institutet för Näringslivsstudier, att: ”Bilden av en skola i kris passar så klart politiker och debattörer, då den kan användas som ett slagträ för att rättfärdiga alla tänkbara reformer. Men bilden stämmer inte överens med verkligheten – och debatten har nu kommit att bygga på grovt felaktiga premisser.”
Då dåliga resultat som redovisats i exempelvis Pisa-undersökningarna är vid det här laget några år gamla, och redan innan pandemin blev de bättre.
I dag ligger Sverige högt igen, särskilt om man mäter de ungdomar som har svenska som modersmål.
Det är självklart skolans uppgift att ge alla barn grundläggande kunskaper, och varje barns misslyckande är hela skolsystemets misslyckande. Men att det tar några år för barn och ungdomar som först måste lära sig svenska att komma ikapp sina jämnåriga i är inte något som förvånar.
Att de dessutom måste göra det i en skola som är så segregerad som den svenska blivit i privatiseringens tidevarv gör det förstås inte enklare.
Nu visar också den så kallade TIMSS-undersökningen, som undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap, att svenska elever – både med svensk och utländsk bakgrund – fick mycket bättre resultat mellan 2019 och 2023.
Skolan fyller sin uppgift.
De här positiva resultaten stämmer bättre överens med min egen uppfattning, byggd på vad mina egna barn lärt sig under skolåren. Jag har ofta slagits av hur avancerade uppgifter de kommer hem för att lösa. En nivå långt över den jag själv och alla andra i min generation var på under skolåren på 1980-talet.
Det betyder inte att allt egentligen är frid och fröjd i den svenska skolan. Det finns stora problem med segregation, ordning och reda och för stora grupper även resultat.
Men de enorma överord som präglat debatten på senare år är just överord.
Det speglar inte hur skolan faktiskt ser ut.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
