Debatt Det är hög tid att regeringen skapar långsiktiga lösningar för alla ukrainare som sökt sin tillflykt i Sverige undan Rysslands anfallskrig, skriver Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor.
Risken för fortsatt krig i Ukraina under de kommande åren är stor, skriver Migrationsverket i sin senaste verksamhets- och utgiftsprognos och skisserar möjliga ”konfliktscenarier”. Men trots att krigets verklighet även tränger sig på ansvariga politiker, saknas besked om framtiden för de ukrainska flyktingar som sökt sin tillflykt i Sverige. Skyddet som de har fått är av ”tillfällig natur”, framhärdar regeringen och riksdagsmajoriteten. Men under hur lång tid kommer flyktingarnas tillvaro här att betraktas som tillfällig? Kommer de någonsin att kunna återuppbygga sina liv och leva i trygghet?
I Sverige saknar ukrainare som omfattas av massflyktsdirektivet möjlighet att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd
Det tillfälliga andrum från krigets omedelbara faror som EU:s massflyktsdirektiv erbjuder har nu varat i snart tre år – direktivets maximigräns tills det omtolkades av EU-kommissionen i våras. Ukrainare som folkbokförs efter den 31 oktober i år har gjorts till försökspersoner för idén om ”kvalificering till välfärden” och tvingas kvar i ett statligt sanktionerat parallellsamhälle där de bland annat förvägras tillgång till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Oavsett folkbokföringsdatum har ukrainska flyktingar som huvudregel inte heller rätt till studiehjälp eller studiemedel enligt studiestödslagen, vilket har uppmärksammats av bland andra den socialdemokratiska riksdagsledamoten Isak From, som skriver att drömmen om gymnasie- och högskolestudier ”har krossats”. Konsekvenserna illustreras även i en krönika av Alex Voronov om ukrainska elever som uppmanas av kommunen där de bor att hoppa av gymnasiet.
I Sverige saknar ukrainare som omfattas av massflyktsdirektivet möjlighet att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd. Hittills har de inte heller kunnat få uppehållstillstånd på grund av arbete, studier eller familjeanknytning enligt utlänningslagens ordinarie regler – även om de har uppfyllt lagens krav har de i stället beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd trots att detta har inskränkt deras rättigheter och försvårat deras etablering i det svenska samhället.
I en aktuell rapport från Delegationen för migrationsstudier (Delmi) lyfter Oksana Shmulyar Gréen och Svitlana Odynets fram den osäkerhet och de utmaningar som har följt med massflyktsdirektivet och de svenska reglerna om tillfälligt skydd – de nämner bland annat avsaknad av framtidsplaner vilket tär på den mentala och sociala hälsan – och efterfrågar långsiktiga lösningar. Magnus Jacobsson, kristdemokratisk riksdagsledamot, skriver i en motion som behandlas i riksdagens socialförsäkringsutskott att regeringen måste förtydliga vad som kommer att gälla för de ukrainska flyktingarna i Sverige när det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet löper ut.
Inför Natos utrikesministermöte den 3–4 december underströk Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard att vi behöver förbereda oss för en långsiktig konfrontation med Ryssland. Likaså behöver vi långsiktighet i mottagandet av människor på flykt från Ukraina och andra länder som kan komma att utsättas för rysk militär aggression. Den svenska lagstiftningen om tillfälligt skydd i massflyktssituationer infördes för drygt tjugo år sedan med kriget i Kosovo i färskt minne. Det är hög tid att regeringen anpassar regelverket till dagens förhållanden och skapar långsiktiga och varaktiga lösningar för alla ukrainare som sökt sin tillflykt i Sverige undan Rysslands anfallskrig.
Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
