AI Facken måste börja förhandla mer om hur teknologin ska användas på arbetsplatserna, för att få till en löntagarvänlig teknikutveckling. Det säger ekonomipristagaren Daron Acemoğlu till Dagens Arena.
Ekonomipristagaren Daron Acemoğlu har flera gånger lyft utmaningarna med AI-utvecklingen på arbetsmarknaden. Han menar att den har gjort det enklare för företagen att övervaka de anställda, vilket lett till en ökning av insamling av information.
– Det riskerar också att leda till att fackliga organisationer försvagas när kapitalet inte längre är lika beroende av arbetskraft och i vissa fall kan minska arbetsstyrkan, säger Daron Acemoğlu.
Hur säkerställer vi att får en så löntagarvänlig teknikutveckling som möjligt och vilken roll kan facket spela i det?
– Det är en komplex fråga. Det måste handlar om hur du utvecklar teknologin såväl som hur teknologin används. Fackets roll är viktig i båda de här avseendena, säger Daron Acemoglu.
Löntagarvänlig teknologi
Han menar att facken måste förhandla inte bara om löner utan också om hur teknologin används. I bästa fall skulle det kunna leda till bättre incitament för AI-utvecklarna att skapa löntagarvänlig teknologi.
– Men just nu är utvecklingen så koncentrerad i händerna på ett fåtal företag i USA och i Kina. Och inget av de länderna är särskilt löntagarvänliga. Kina är nog det enda medelinkomstlandet som systematiskt använder AI för information och övervakning mer än vad USA gör. På det sättet är det ganska otänkbart att det som kommer från Kina kommer att vara löntagarvänligt. Och USA går mot en mindre löntagarvänlig riktning. Så det är ingen enkel övergång, säger Daron Acemoglu.
Martina Cras är utredare på fackförbundet ST och förespråkar ett fackligt perspektiv på AI. En fråga hon nyligen lyft i en essä i Dagens Arena. Hon anser att facket måste ligga på och kräva att få vara med i diskussionerna om digitalisering och AI på jobbet. Det ska vara lika självklart som att facket får tycka till om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, menar hon.
– Ibland bjuds facket in, men det hjälper inte om man väljer att köra över dem ändå. Så verkar fallet vara med IT-systemet Millennium. Där verkar man ha valt att inte lyssna på skyddsombudet som sagt nej, och kört ändå. Fackets och arbetstagarnas analys måste få genomslag i det faktiska arbetet med digitalisering såväl som med AI, säger Martina Cras.
Hon hänvisar till en debattartikel i DN där fackliga överläkare beskriver hur arbetsgivare inte lyssnat på facket som in i det sista vädjat om att stoppa införandet av Millennium.
Ingen insyn
Hon menar också att införandet av AI på arbetsplatserna väcker frågor om rättssäkerhet. IT-lösningar har ofta kunnat anpassas efter svenska regelverk, men med AI går utvecklingen väldigt snabbt. Eftersom det är Kina och USA som är de främsta AI-utvecklarna riskerar AI:s tolkningar att krocka med svenska demokratiska värdegrunder, framhåller Martina Cras.
– Det som ligger i framkant är de amerikanska företagen och det amerikanska perspektivet. När jag frågar Chat GPT om en lönekartläggning går den in på minimilöner som vi inte ens har i Sverige. Frågar jag om föräldraledighet skiljer sig tolkningen från hur den ser ut i Sverige. Vi har ingen insyn i vad AI bygger sina tolkningar på. Om det används för myndighetsbeslut, till exempel på Försäkringskassan, hur fattas beslutet om att en person inte har rätt till ersättning? Är det rättssäkert utifrån svenska lagen?
Hur kan facket se till att vi får en löntagarvänlig teknologiutveckling på våra arbetsplatser?
– Det handlar om att ställa krav på att få vara med i diskussionen. Att bjudas in när det är på gång och inte för sent. Det ska vara en självklarhet att få göra en risk- och konsekvensanalys som man normalt gör vid omorganiseringar på kontoret. Facket måste vara med och göra det här till en facklig fråga, säger Martina Cras.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
